- Project Runeberg -  I vår Guds gårdar /
358

(1915) [MARC] Author: Teodor Lindhagen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

358 ALLA HELGONS DAG

»ve». Vi vilja icke blott icke blygas öfver vår lott och med tålamod
bära allt hvad oss såsom lärjungar efter Guds skickelse kan
vederfaras, utan vi vilja tacka och glädjas, ja, springa upp af fröjd,
jubilera och triumfera i full visshet om saligheten i vår lott.

Skola vi nu till sist dröja ett ögonblick äfven vid Jesu »ve»?
Skall detta saltbemängda ord få göra sitt verk, där det har ett
ärende, att uträtta, lika visst som det tröstefulla och ljufliga i
Jesu »salig»?

Det kan ju synas afundsvärdt att vara bland dem som hafva
allt fullt upp i denna värld, att kunna obesväradt mätta sig med
allehanda världslig lust, att kunna hålla sorgen ifrån sig så långt
som möjligt och lefva lifvets glada dagar, att kunna ställa sig
i ord och gärning så, att alla människor äro någorlunda belåtna.
Men det lifvet har också sin baksida, och djupa äro de skuggor,
som hvila däröfver. Huru tungt är icke Jesu »ve»! Äfven det
uttalades efter en natt i bön, och däri ligger gudomlig sannings
makt lika visst som i hans »salig». Det var säkerligen icke med
lätt hjärta, utan med den djupaste sorg, som han uttalade det.
Det var ett verkligt hjärtéve hos honom, som däri kom till
uttryck. Men det var sanningens omutliga och osminkade språk.

Tänk dock, om det verkligen skulle gälla oss, ordet af Jesus:
»I hafven fått ut eder hugnad»? Hvad innebär det? Hvad
ställer det i utsikt härefter, i den evighet, i hvilken vi dock måste ingå?
Hvad följer sedan? Må vi tänka efter! En ledning gifves oss
i berättelsen »den rike mannen», som under sitt lif blott själfviskt
njöt och åter njöt, men som efteråt led en sådan pina, sådana
samvetskval.

Det är för öfrigt möjligt nog, att något af samma art, äfven
om icke ännu af samma djup, såsom ett förebud gör sig påmint
redan nu. Du har väl hittills lyckats undertrycka det, då det
velat fram för att göra sig gällande, men det ligger där dock i
djupet och skälfver. Tänk dock på Jesu ord: »I skolen hungra;
I skolen sörja och gråta»! Tänk dock på hungern och
bedröfvelsen och gråten på andra sidan svalget, där du ligger i din andes
skriande fattigdom, utan rättfärdighet och lif från Gud, så mycket
svårare som du då är vaken nog att erinra dig, huru säker och
sorglös du var i tiden! Och tänk därtill, tänk, om du skulle vara
ett stycke falsk profet — Jesus talar ju också om sådana här —
en falsk profet, som genom ditt lif håller andra kvar. i mörkret

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:06:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ivgg/0358.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free