Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7S
SÖNDAGEN SEPTUAGESIMA
öfver oss. Det bör bli klart för oss, från hvilken sida vi än må
betrakta den frågan. Se vi den från skapelsens synpunkt —
han har gifvit oss lifvet, han när och uppehåller det, han värnar
och bevarar det. Se vi den från frälsningens — Gud har offrat
allt, för att vårt lif skulle bli ett lif i honom och för honom.
Jesus har köpt oss åt Gud med sitt blod. Vi kunna betrakta
frågan från ännu en tredje synpunkt: om Gud har personligen
begåfvat dig med det eviga, lifvets gåfva, så har han därigenom
på ett innerligt sätt förbundit dig med sig och har så ännu
vissare rätten till dig och ditt lif för sin räkning. Han är
husbonden. Ingenting är klarare. Och har du fått en plats i hans hus,
i hans vingård, så vill han också använda dig. Du har då att
betrakta dig icke blott såsom församlingsmedlem, utan äfven
såsom församlingsarbetare.
Gud vill icke se någon enda af oss »stå sysslolös på torget».
Det gifves tyvärr ett andligt dagdrifvare, där det talas mycket,
kanske ganska vackert och gudfruktigt, men där ingenting
—-trots allt sken -— verkligen uträttas för Guds rike. Det är, icke
minst i vår tid, oändligt lätt för många att tillägna sig Kanaans
tungomål, kristliga talesätt, som äro gängse och anses tillbörliga,
därigenom att de komma i någon närmare beröring med Kanaans
folk, med troende människor. Och det är lika lätt att falla i
den snaran, att man tror, att detta är allt. Men det är visst:
man skadar mer än gagnar med det. »Guds rike består icke i
ord, utan i kraft» (1 Kor. 4: 20). Den korta, dyrbara tiden går,
arbetsdagen försvinner under andligt prat. Man kanske har
andligt »roligt», för att icke säga »saligt» emellanåt, och till och med,
när det är som bäst, verkligt uppbyggligt. Men den
gudsmänniska uppbygges icke, som är »väl skickad till allt godt verk»
(2 Tim. 3: 17). Det dagliga lifvet blir tyvärr ingen gudstjänst,
de dagliga sysslorna inga gärningar inför Gud. Kärlekens
krafter till hjälp för andra komma icke i rörelse. Lifvet är alltfort
själf viskt, nu mera, hvad allra värst är, andligt själfviskt,
själf-viskt med en förvillande andlig fernissa. Men vår husbonde vill
ha oss ifrån torget in i ett verkligt vingårdsarbete. Måhända har
han orsak att säga till oss: »Hvarför stån I här hela dagen
sysslolösa?»
Ja, Gud, vår husbonde, vill ha oss med till att göra nytta i
hans församling, i hans rike. Han går ut »bittida om morgonen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
