Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Trettioförsta kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Trettioförsta kapitlet.
Det första dagsljuset bredde sig öfver gläntorna i ekskogen,
på de gröna grenarna blänkte alla nattens daggpärlor. Hinden förde sin kalf från ormbunksnåret ut på de bredare vägarna i skogen, och ingen jägare fanns där, som lurade på den ståtliga hjorten, där han gick i spetsen för sin behornade skara.
De fredlösa voro alla församlade omkring domareträdet i
Harthill-Walk, där de tillbragt natten med att stärka sig efter belägringens ansträngningar, några med vin, andra med sömn, många också med att höra och berätta dagens händelser och beräkna värdet af de högar af byte, som segern bragt i deras höfdings händer.
Mötesplatsen var vid en gammal ek ungefär en fjärdingsväg
från den ödelagda borgen Torquilstone. Här intog Locksley sitt af torf uppbyggda säte, och hans folk, skogens käcka jägare, samlades omkring honom. Han anvisade den svarte riddaren en plats på sin högra sida och Cedric en på sin vänstra.
»Förlåt mig den frihet jag tar mig, ädle riddare», sade han,
»men här i skogen är jag kung; den är mitt kungarike, och dessa mina vilda undersåtar skulle akta min makt ringa, om jag här på mitt eget område stode tillbaka för någon dödlig. Nåväl, godt folk, hvem har sett vår präst? Hvar är vår munk? En mässa är den bästa begynnelsen af en bråd dag.» Ingen hade sett klerken från Copmanhurst. »Gud förbjude, att det händt honom något!» sade de fredlöses höfding. »Jag hoppas att den glade prästen endast suttit litet för länge vid vinkruset. Hvem har sett honom, sedan
borgen var intagen?»
»Jag såg, att han krånglade med dörren till en källare», sade mjölnaren, »han svor vid alla helgon i almanackan, att han ville pröfva på, hur Front-de-Boeufs Gascognevin smakade.»
»Alla helgon förbjude, att han tittat litet för djupt i vinfaten och omkommit vid borgens sammanstörtande! Ge dig af, mjölnare, tag tillräckligt med folk med dig och undersök det ställe, där du sist såg honom — ös vatten från grafven på de rykande ruinerna — jag vill låta röja undan dem sten för sten, hellre än att förlora min klosterbroder.»
Att så många skyndade bort, för att fullgöra denna plikt,
fastän bytesdelningen, som var så viktig för dem alla, skulle äga rum, visade, hur maktpåliggande munkens säkerhet var för hela bandet.
»Låt oss emellertid sköta våra angelägenheter», sade Locksley, »ty då det djärfva dådet blir kändt, skola de Bracys, Malvoisins och andra af Front-de-Boeufs bundsförvanters skaror sätta sig i rörelse mot oss, och det är bäst för vår säkerhet, att vi draga oss undan från denna trakt. Ädle Cedric», sade han och vände sig till anglosaxaren, »bytet här är deladt i två delar; välj du först den del, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:05:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ivanhoe/0227.html
