Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
andra sidan ett vädurhorn försedt med ett munstycke att blåsa i. I
bältet satt äfven en af de breda, spetsiga, tveeggade knifvar med
bockhornshandtag, som tillverkades i trakten och redan så långt
tillbaka i tiden gingo under namnet Sheffieldknifvar. Han hade
hufvudet obetäckt, det skyddades endast af hans eget tjocka hår, som
var oredigt och tofvigt och dessutom så brändt af solen, att det
hade fått en roströd färg, som stack starkt af mot det tjocka gula
eller ljusbruna kindskägget. Nu återstår blott att omtala en del af
hans dräkt, men den är för karaktäristisk att förbigås; det var en
metallring, som liknade ett hundhalsband, men ej hade någon
öppning och var fastlödt om halsen. Det satt så löst, att det ej
hindrade honom från att andas, men ändå så stramt, att det ej kunde
aftagas annat än med tillhjälp af en fil. På denna egendomliga
ringkrage stod följande inskrift ingraverad med anglosaxiska bokstäfver:
»Gurth, Beowulphs son, är Cedric af Rotherwoods födde träl.»
Förutom svinaherden — ty det var Gurths sysselsättning —
satt på en af de omkullfallna minnesstenarna en person, som såg ut
att vara ett halftjog år yngre och hvars dräkt, fastän den till
fasonen liknade kamratens, var af bättre material och hade en mera
fantastisk prägel. Förutom jackan bar han en kort kappa, som
knappast räckte halfvägs ner på låren; den var af karmosinrödt kläde,
men mycket smutsig och med en ljusgul bård. På armarna hade
han smala armband och om halsen ett halsband af samma metall,
hvarpå stod: »Wamba, Witless’s son, är Cedric af Rotherwoods träl.»
Denne man hade samma slags sandaler som kamraten, men i stället
för att vara omlindade med skinnremmar voro hans ben beklädda
med ett slags damasker, af hvilka den ena var röd och den andra
gul. Vidare bar han en mössa, på hvilken flera bjällror sutto,
ungefär lika stora som dem man sätter på falkarna; de klingade, då
han vände på hufvudet, och som han sällan satt en minut i samma
ställning, hördes detta ljud så godt som oafbrutet. Formen på hans
hufvudbonad och det halft fjolliga, halft slipade uttrycket i hans
ansikte visade, att han hörde till det slags husnarrar eller spefåglar,
som höllos i de rikas hus för att fördrifva ledsnaden under de
långsamt skridande timmar de nödgades tillbringa inomhus. Liksom sin
kamrat hade han en väska hängande vid bältet, men han hade
hvarken horn eller knif, emedan han sannolikt betraktades som
tillhörande en klass människor, hvilka det ansågs farligt att anförtro
skarpa redskap. I stället var han försedd med ett träsvärd, som
liknade Harlekins.
Den äldre trälen såg tvär och försagd ut; han såg ned på marken
med ett uttryck af djup nedslagenhet, som nästan kunde tagits för
slöhet, om ej den eld, som då och då gnistrade i hans döda ögon,
hade förrådt, att det under hans tvära och försagda yttre slumrade
en känsla af att vara förtryckt och ett begär att göra motstånd.
Wambas utseende antydde däremot, som vanligen fallet är med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
