Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - V - vergognaccia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
—, komma alt blygas, skämma ut; lända
till skam ; aver —, skämmas ; — / fy skäms !
[vet] hut I senza —, skamlös, hutlös,
vergogn áccia sf.. stor skam.
vergognáre va., komma att blygas, komma
på skam, skämma ut ; lända till skam, nesa.
~si, skämmas, blygas (per öfver),
vergognato a., skamsen,
vergognósa sf., (bot.) sensitiva (Mimosa),
vergogncsaménte adv., skamligt; blygt,
vergognóso a., skamlig, skändlig, neslig,
vanhedrande; skamsen; blyg[sam], full af
blygsel; povero —, obemedlad
ståndsperson (pauvre honteux) ; le parti vergognose,
könsdelarna,
vérgola sf., litet spö.
vergóne sm., limspö.
vergúccia se verghetta.
vericlda sm., lögnare,
verld icaménte adv., sannfärdigt &c.
veridicitá sf., sannfärdighet &c.
veridico a., sannfärdig, sanningsenlig, -kär,
•älskande, uppriktig; sann.
verificábile a., bevislig, möjlig att styrka
&c.
verificaménto sm., verifica Sf, se
verificazione.
verificare va., granska, undersöka, pröfva;
revidera, kontrollera; [be]styrka, besanna;
förvissa sig om. ~si, visa sig vara sann.
verificatóre sm., kontrollör, kontrollant;
re-visor.
verificazióne sf., granskning &c. (se
verificáre) ; kontroll; — di poteri,
fullmaktsgranskning,
verlgola sf., borr.
verina sf., drillborr; häfskruf.
verisimigliánte a., sannolik.
veri8imigliánza sf., sannolikhet,
verisimile a. (sm.), sannolik. — sm.,
sannolikhet.
verisimilitódine sf., sannolikhet,
verisimilménte adv., sannolikt.
Verismo sm., realism (! konst),
veritá sf., sanning ; verklighet ; det sanna ;
di —, in —, per —, i sanning,
sannerligen; non tutte le — son ben dette, man
bör ej tala om allt, som ar sant; come è
vera la —, det är rena sanningen ; dire
la —, tala sanning; essere la bocca della
—, vara sann, uppriktig,
veritière, veritiéro se veridico.
vèrme sm., mask; (fig.) kval, sorg,
bekymmer; — solitario, binnikemask; — malo,
mal del —, (om hästar:) koller; avere il
—, F vara kar, förälskad ; — della
coscienza, — roditore, samvetsagg ; i vermi della
vite femmina, skårorna i en skru fm utter,
verména sf., skott, telning,
vermicciuólo sm., liten mask.
vermicelláio sm., en som handlar med 1.
tillverkar vermiceller.
vermicéllo sm., liten mask; (I pl.)
vermiceller (trådfina makaroner); una minestra di
vermicelli al brodo, soppa med
vermiceller.
vermicolare a., masklik.
vernacolato a., (ark.) med masklika figurer,
vermicolóso amaskstungen, -äten.
vermifórme <*., (anat.) maskformig, -lik.
vermifugo a. (sm.), mask[för]drifVande [-[me-del].-] {+[me-
del].+}
vermiglia sf., ett slags granat,
vermiglio a., [hög-, kora[l]röd. — sm., hög.
röd färg; koschenillinsekt, -sköldlus.
vermiglióne sm., (måln.) cinnober, -rödt,
-färg; högröd färg.
vèrmine sm., mask ; (i pl.) ohyra,
verminóso a., maskstungen, -äten; mask-,
vermivoro a., maskätande,
vérmo se verme.
vermocáne sm., mask [i hufvudet på hästar],
koller; che ti venga il — / dra för hin i
våld, etc.
vèrmut, vermóto, vermütte sm., vermut,
malörtsvin.
vernáccia sf., en sorts sött hvitt vin.
vernáccio sm., sträng vinter.
Vernácolo I. a., inhemsk; lingua vernacola,
landets språk, munart. — II. sm., munart,
dialekt.
vernále a., vinter-; (äfv.) vår-,
vernáre vn., öfvervintra; frysa, vara stel af
köld; vara stormigt o. kallt; bli vinter;
(äfv.) bli vår.
vernata se abbadia.
verneréccio a., vinter-,
vernicáre va., fernissa,
vernice sf., fernissa, lackering; etsvax;
glasyr; smink; (fig.) anstrykning.
Verniciáio sm., lackeráre, poleráre;
glaseráre.
verniciare va., fernissa, lackera; glasera,
verniciatóre se abbadia.
verniciatúra sf., fernissning &c.
vernino, vérnio a., vinter-.
Vérno sm., vinter; storm, oväder. — a,, vår-.
Véro I. a., sann, verklig, rätt, riktig, äkta,
sannskyldig ; è — ? n’è — ? non i — ? icke
santi eller hur? — i, è ben — [che],
visserligen; non mi pare — di, jag är utom mig af
glädje öfver att; per — dire, sanningen
att säga. — II. sm., sant, sanning;
verklighet; in —, di t*, da —, a dir —, i
sanning, sannerligen, verkligen ; più grande
del —, större än i verkligheten; studi dal
—, studier efter naturen.
Véro sm., (hist.) Verus.
Verócchio (Andrea del) sm., florentinsk
konstnär (1432—1488).
Veróna sf., (geogr.) stad i Norditalien,
veróne sm., altan, balkong,
veronése a., från Verona.
Veronése (Paolo) sm., ital. målare (1528—
IS88).
verónica sf., (bot.) ärenpris.
Verónica sf., (np.) Veronika.
verosimile se abbadia.
vérre se verro.
Vérre sm., (hist.) Verres.
verricéllo sm., ø vindstock, -spel, häfskruf;
haspel.
verrina sf., ⚓ borr.
vèrro sm., fargalt.
verrúca sf., vårta,
versábile se abbadia.
versáccio sm., dålig vers ; tjut ; grimas, grin
ful min.
Ver8åglia sf., (geogr.) Versailles.
ver8aglié8e a. (sm.), från Versailles.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
