Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - spiritualismo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
okroppslig; from, andäktig:; sinnebildlig.
— sm., andlig myndighet; biktfader,
spiritualismo sm., spiritualism.
spiritualista a. (sm.), spiritualistisk,
spiri-tualist.
spiritualitá sf., spiritualitet ; andlighet, o-
kroppslighet ; mystik.
8piritualizzáre va., förandliga; gifva
andlig mening 1. förklaring åt.
8piritualménte adv., andligen, i andlig
måtto I. mening,
spiro sm., ande[dräkt] ; stämma.
spfrto sm., (poet.) ande (se spirito).
8pittináre vn., kvittra.
Spltzberg sm., (geogr.) Spetsbergen,
spiumacciáre se sprimacciáre.
spiumáre va., plocka [fjäder],
spizzéoa, spizzeca sm. o. sf., guidare,
smulgråt.
8pizzicáre va., knapra på, äta smått; taga,
skära en bit af.
spizzicatúra sf., (boktr.) feltryck,
spizzico (a) adv., så småningom, så smått,
efter hand.
splendènte a., strålande &c.; härlig,
präktig-
splendenteménte adv., på ett lysande &c.
Sätt.
spléndere vn., stråla [klart], skina, skimra,
lysa, glänsa.
8plendidaménte adv., präktigt, praktfullt
&c.
splendidézza, splendiditá sf., glans; prakt,
ståt.
spléndido a., strålande; lysande, glänsande;
praktfull, härlig; essere —, lefva stort,
splendóre sm., glans, sken; (fig.) glans,
prakt, ståt.
spléne sm., (anat.) mjälte; (läk.) leda vid
allt, lifsleda, spleen,
splenitico a., (läk.) mjältsjuk; tjänlig mot
mjältsjukdom.
splénico a., (anat.) mjält-.
splenite, splenitide sf., (Iak.) mjältbrand.
Splùga sm.,(geogr.) Splügen.
spócchia sf., sturskhet, högfärd, högmod,
spocchiáta sf., skryt, skräfvel.
spocchióso a.. skräflande, skroderande,
stursk, högfärdig,
spodestáre va., afhända, fråntaga, skilja
[vid besittningen af]; afsätta [från tronen],
~si, taga afsked; afstå, afhända sig,
försaka, umbära,
spodestato a. (pp.), afsatt; utan makt,
kraftlös; häftig, tygellös.
8poetáre, spoetizzáre va., beröfva namnet
skald, ~si, öfvergifva skaldekonsten,
spóglia sf., urkrupet skinn; aftagna kläder;
[en aflidens] efterlämnade kläder ; återstod,
rest; (i pl.) byte, rof; — mortale, stoft
[-hydda]; spoglie opime, »spolia opima»,
spogliagióne sf., spogliaménto fsm., se
spo-gliatura.
8pogliáre va., afkläda, beröfva kläderna ;
flå, skålla, blotta ; beröfva (di) ; utblotta,
[ut]plundra ; af blada, -löfva ; af-, bortlägga;
göra utdrag af, ur; skörda, inbärga, ~si,
kläda af sig ; kläda sig tunnare ; afstå,
afhända sig ; — (fogni suo avere, afstå från
sin egendom.
spogliáto a., naken, bar, oklädd; blottad (di
På).
spogliatóio sm., toilettrum ; enkelt landthus.
8pogiiat0re sm., en som aftager kläderna;
roffare, plundráre, tjuf.
spogliatóra, spogliazióne sf., afkiädande
&c.; plundring; roffning, beröfvande; rof,
byte.
spogliazzáto a., till hälften afklädd.
spóglio sm., husgeråd; aflagda kläder;
samling; utdrag [af räkning, inventarielista,
etc.]; valsedlars öppnande, rösternas
sammanräkning vid votering. — a., naken, bar,
afklädd; beröfvad,
spóla sf., 0 skottspole, skyttel.
Spoiéto sf., (geogr.) stad i mellersta Italien,
spoiétto sm., ⚙ spolstift.
spoliticáre vn., f politisera, prata politik ;
kannstöpa.
spoliináre va., befria [höns] från ohyra, -si,
plocka sig, pillra sig.
spollonáre va., (trädg.) [afjkvista, taga bort
rotskott på [vinrankor].
spollonatóra sf., kvistning &c.
spolmonáre va., göra andtruten, ~si,
skrika sig hes, fördärfvad,
spolmonáto a., lungsiktig,
spolpaménto sm., köttets borttagande från
benen &c.
spolpáre va., borttaga, lossa köttet från
benen ; (fig.) betaga, plundra, beröfva, roffa;
utmärgla, -suga. ~si, magra, falla af,
täras.
spoipáto, spólpo a„ utmärglad, aftärd,
affallen; (fig.) utmattad, uttröttad; dödligt
kär; tisico —, hopplöst sjuk
lungsotspatient.
spoltr[on]frsi vr., skaka af sig lättjan, bli
mindre lat.
spolveráccio sm., [fjäder]viska, dammvippa,
spolverare va., damma, borsta [af]; klappa,
piska dammet af, [upp]luckra; (äfv.)
betäcka med puder 1. damm; (fig.) inkräkta,
plundra; genomsöka; äta glupskt, sluka !
sig. — vn. o. ~si, pulveriseras,
förvandlas till stoft 1. damm.
spolveratóra sf., afdamning &c.
spolverezzáre se abbadia.
spolverina sf., dammrock; regnkappa,
spolverio sm., damm.
spolverizzáre va., pulverisera; pudra,
beströ med puder; punsa. — vn.,
pulveriseras.
spolverizzo sm., ⚓ punspáse [för ritáre] ;
punsning.
spólvero sm., afdamning, afborstning; 0
punsmönster; fint mjöl; essere di —, göra
effekt, slå blå dunster i ögonen,
spónda sf., låg mur, skrank, bröstvärn [vid
kanten af terrass, bro, kaj]; brunnskar;
kant; strand; brant sluttning, flodstrand,
spondággio sm., kajafgift.
spondáico a., (metr.) spondeisk.
spondèo sm., (metr.) spondé.
spóndilo sm., (zool.) ett musslesläkte
(»taggostron»); (anat.) ryggkota,
spóndulo sm., ryggkota.
8p0ngiåri0 a., hörande till svampdjuren ; (1
pl. ss. subst. :) i spongiarii, svampdjuren,
spongiositá sy.. svampaktighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
