Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - S - schifamente ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öppet, uppriktigt &c. — II. adv.,
uppriktigt, rent ut, öppet, ärligt &c.; andare —,
gá ärligt till väga.
schifaménte adv., osnyggt, snuskigt,
smutsigt &c. (se schifo).
8Chifáre va., undvika; hafva afsky, motvilja
för.
schifézza sf., smuts, snusk, orenlighet;
o-snygghet; vämjelse, äckel, afsky, motvilja;
se äfv. följ.
schifiltá sf., försynthet, blygsamhet; blyg-,
sipphet ; mot-, vedervilja ; kinkigt, tvärt,
vresigt sätt, motsträfvighet ; afsky, afsmak,
leda; (i pl.) tillgjordhet, omsvep, krus,
hyckleri.
schifiltóso a., svår att tillfredsställa,
granntyckt, kinkig [på mat], fordrande; sipp,
prydd, tillgjord.
SChifitá se abbadia.
schifo I. a., smutsig, snuskig, osnj^gg;
vämjelig, motbjudande, äcklig, osmaklig; svår
att tillfredsställa, kinkig [på mat],
fordrande, ömtålig, granntyckt ; försynt, blyg ;
fare lo —, vara kinkig, svår att
tillfredsställa, etc.; fare la schifa, vara pryd, sipp,
tillgjord. —- II. sm., vämjelse, afsmak, afsky,
leda, äckel ; (äfv.) liten båt, farkost, jolle;
korsbåge ; murbrukstråg ; fare —, uppröra.
8Chifosaménte adv., osnyggt, snuskigt;
vederstyggligt, skamligt,
schifositá sf., osnygghet, snusk, smuts,
vedervärdighet &c.
schifóso a., smutsig, osnygg, vedervärdig,
motbjudande, vidrig, gräslig, hisklig,
schitnbé[s]cio a., krokig; sned; a —, snedt,
på sned, krokigt, i krok.
8Chiniéra-s£,8Chiniére sm., benskenor,
benharnesk.
SChiócca sf., akter[skepp],
schioccáre vn., klatscha.
schiócco sm., pisksmäll, klatsch.
schi0dacr(8ti sm., hycklare, skenhelgon,
echiodáre va., borttaga spikar från; urtaga
fömagling ur; skvallra, omtala,
schiodatóra sf., spikars borttagande &c.
SChioppettáta sf., bösskott; (i //.) gevärseld,
•salfva.
schioppettiére sm., bössfabrikant; bösskytt.
schioppétto sm., karbin.
schióppo sm., bössa, gevär; et a due canne,
dubbelbössa.
8Chiribizzo m. fl., se ghiribizzo, etc.
8Chi8a: a -, per ischisa, in —, sned[t], på
sned[den]; på tvären.
8Ch(8to sm., (miner.) skiffer, skiffrig
bergart.
80hi8tó80 a., skifferartad, skiffer-,
schitarráre vn., ständigt spela o. klinka på
gitarr.
schiúdere va., öppna; — ranimo, (fig.)
öppna sitt hjärta, ~si, öppna sig; slå ut,
spricka ut; (fig.) meddela sig.
•chiùma sf., skum, fradga, lödder;
börne-ring; (fig.) afskum, drägg; — di mare,
sjöskum ; mi viene la — alla bocca, (fig.)
jag blir ond, rasande,
•chiumáre va., [af]skumma. — vn.,
skumma [sig-], fradgas, löddra sig; bornera.
sohiumatóio sm., skumsked, -slef.
schiumóso a., skummig &c.
schiùso pp, af schiudere; öppen.
8Chivåbile a., som kan undvikas,
schiváre va., undvika, [-]fiy.
SChiVO a., motspänstig, gen-, motsträfvig; ej
benägen, ej svag (di för) ; blyg[sam] ; essere
— di onori, ej vara svag för, ej tycka om,
ej söka ärebetygelser.
schizzaménto sm., frusande &c.
SChizzáre vn., springa, frusa, välla, spruta
fram, upp, stänka upp. — va., kasta,
spruta, stänka upp ; skissera, göra utkast till,
teckna; — fuoco, skälfva af vrede; — di
fango, stänka ned med [gat]smuts.
schizzåta Sf, uppsprutning, stänkande &c.
8Chizzatóio sm., spruta,
schizzettáre va., [in]spruta.
schizzettáta, schizzettatúra sf,
insprutning.
schizzétto sm., liten handspruta;
insprutning, injektion; skiss, utkast,
schizzifø]nosaménte adv., föraktfullt, med
näsan i vädret; tvärvulet, etc.
schizzi[g]néso a., kinkig, svår att
tillfredsställa, spotsk, dryg, stursk; fare lo —,
(äfv.) sätta näsan i vädret; göra sig rar,
viktig, sjåpa sig.
schizzo sm., uppsprutning; [sprutande]
stråle, språng, ström; spruta; stänk af
gatsmuts; droppe; tår; smula; skiss, utkast.
SCiá sm., schah, persisk regent.
8Cia sf., & kölvatten, fåra i vattnet,
sciábola sf., sabel.
8Ciabolåta sf., sabelhugg,
sciabordáre se sciaguattáre.
sciacål[[o] sm., schakal.
sciacquabudèlla: bere a —, dricka [vin] på
fastande måge.
sciacquadènti sm., lätt frukostrisp;
munsbit.
8ciacquaménto sm., sköljning &c.
sciacquáre va., skölja, diska; tvätta,
sciacquatóio sm., dammlucka ; fåra,
aflopps-dike.
8ciacquatúra sf., sköljning; skölj-,
diskvatten.
sciácquo sm., sköljning [af munnen].
Sciaffása sf., (geogr.) Schaffhausen.
SCiaguattáre va., röra om, skaka om, vispa;
skölja.
8CÌagúra sf., olycka.
sciagurataménte adv., olyckligtvis;
olyckligt.
SCiaguráto, SCiaguróso a., olycklig; osäll;
olycksbringande, -full, ledsam, förarglig ;
eländig, usel ; stackars, bedröflig ; — me l
jag olycklige!
scialacquaménto sm., förslösande,
försking-ring &c.
8cialacquáre va., förslösa, -störa, slösa bort.
öda, plottra, vräka bort. — vn., föra stor
stat, stata, ~si, blandas,
scialacquatóre sm., slösare.
scialacquio sm., ständigt slösande, slöseri,
scialácquo sm., förslösande, -skingring,
slöseri; far — di. slösa med.
scialaménto sm., slöseri, stora utgifter; ut-
dunstning.
sciaiáppa se abbadia.
scialare va., förslösa, slösa, oda, plottra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
