Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - R - rivoltare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omstörtning ; uppror, resning ; [upp]slag [på
en ärm o. d.].
rivoltare va., vända, vrida [om] ; vända ut
o. in, bakfram, upp o. ned [på]; lägga
huller om buller ; göra alldeles virrig,
koll-rig ; äckla, inge afsky, -smak ; — un abito,
vända en dräkt, ~si, vända sig om [igen];
göra uppror, [upp]resa sig ; blifva
uppstudsig (a mot),
rivoltèlla sf., revolver; sidogränd,
rivólto a. o. pp. (af rivolgere), [om]vänd ;
tilländalupen, förfluten. — sm., se rivolta.
rivoltolare va., [ihop]rulla ; vända ut o. in
[på], kasta huller om buller, ~si, rulla
sig, vältra sig; rulla ihop sig.
rivolt[u]óso a., upprorisk, revolutionär,
rivoluzionário a. (sm.), revolutionär,
revolutions-, -man.
rivoluzióne sf., revolution ; [stats-, [-om]hvälfning,-] {+om]hvälf-
ning,+} omstörtning; (astr.) omlopp[stid] ; &
hvarf, slag.
rivomitáre va., åter utspy, kasta upp,
kräkas upp; kräkas å nyo.
rivotáre va., åter 1. å nyo tömma; göra ett
nytt löfte [om] ; votera, rösta om igen [för],
rizzaménto sm., upplyftande, upplyftning ;
[upp]resande &c.
rizzáre va., lyfta, räta, resa, sätta, ställa
upp ; lyfta, resa på ; hissa upp ; uppföra,
-resa ; räta ; resa [borst, etc.] ; — la cresta,
(fig.) högmodas; — una bottega, sätta upp
en affär, ~si, resa sig upp; resa, räta sig
(stå i vädret),
rob sm., (farm.) [bär-, etc.]mos.
róba sf., saker, kläder, tillhörigheter; varor,
gods, packning, bagage; tyg, stoff, kläde;
klädning, dräkt, kåpa, ämbetsdräkt; (fig.)
persedel; — da state, sommarkläder; la
— altrui, nästans egendom, andras
tillhörigheter ; — da chiodi, svinaktigheter,
skamliga saker; bella — / ingenting annat! det
var just någonting att tala om! jo, det är
snyggt! snyggt sällskap!
robáccia sf., dålig vara, fusk-, dussinarbete,
maschverk, skräp; smuts, snusk,
róbbia sf., (bot.) kräpp; färg.
robbiáre va., ⚙ färga med kräpp,
róbbo se abbadia.
Robérto Sm., (np.) Robert,
robicciuóla sf., små, tillhörigheter, litet bohag,
robinétto sm., krän, vred.
robinia sf., (bot.) akasieträd.
Roboámo sm., (np.) Rehabeain.
robustaménte adv., starkt &c.
robustézza sf., styrka, kraft; mannakraft,
vigör.
robústo a., stark[t byggd], kraftig, kraftfull,
rocággine sf., heshet.
1. rócca (uttal, med öppet o) sf., fästning,
fäste, borg; klippa, hälleberg, bergart;
cristallo di —, bergkristall, kvarts; — del
camino, rökfång.
2. rócoa (uttal, med slutet o) sf., slända,
roccáta sf., tott ; slag med sländan.
Roccélia (la) sf., (geogr.) La Rochelle.
roccótto sm., korrock med tränga armar.
1. rocohétta (uttal, med öppet o) sf., litet
fäste, liten skans.
2. rocchétta (uttal, med slutet o) sf., liten
Slända.
rocchétto sm., bobin ; korrock ; $
spärrhjul ; — di refe, trådrulle,
rócchio sm., träblock, -kubb ; rund[skuren]
korfskifva; på tråd uppträdd torr frukt;
[hår]lock.
róccia sf., klippa, [häl[e]berg ; bergart,
sten-art; bottensats; andra skalet på kastanjer,
roccióso a., klippig.
rócco sm., torn (i schackspelet); [biskops-,
abbots]staf, kräckla.
rochézza sf., heshet,
róco a., hes; sträf (om röst).
Ródano sm., (geogr.) Rhöne[floden].
rodénte a.. (Iak.) frätande,
ródere va., gnaga [på, sönder], äta [sig in
i] ; fräta [på, upp, sönder] ; — il freno,
tugga på betslet; (fig.) svälja förtreten.
—Si, gräma, oroa sig; — [di rabbia], vara
rasande, förbittrad ; förtäras af raseri.
Roderico se abbadia.
Ródi sf., (geogr.) ön Rodus.
rodiménto sm., gnagning &c. (se rodere) ;
gnagande sorg.
ródio sm., (kem.) metallen rodium,
rodio sm., gnagning.
roditóre I. a., gnagande &c., pinande;
verme —, (fig.) gnagande sorg. — II. sm.,
(zool.) gnagare,
roditúra sf., gnagning etc.; gnaget ställe,
rododèndro sm., (bot.) rododendron, alpros.
Rodólfo sm., (np.) Rudolf,
rodomontata sf., [stor]skryt, skräfvel, skro-
derande, braskande.
rodomónte sm., F storskrytáre, skrodör.
rodomonterla se abbadia.
Ródope sm., (gam. geogr.) berg i Trakien
(nu Despoto-Dagh).
Rodrigo sm., (np.) Roderik.
róffia sf., tjock dimma,
rogáre va., (jur.) uppsätta, -rätta, -göra,
affatto. ~si, skrifva under,
rogáto a. o. pp., underskrifven inför notarie,
rogatório a.: commissione rogatoria,
domares anmodan till en annan om
ärnbetsbi-träde.
rogazióni sf pl.: le —,( katol.) processioner
och förböner under de tre dagarna före
Kristi Himmelsfärdsdag.
Rogéro sm., (np.) Roger,
róggio a., rostfärgad; rödaktig,
rógito sm., (jur.) affattning inför notarie,
rógna sf., (läk.) skabb; (fig.) ledsamhet, tråk,
gräl, käbbel ; sorg, grämelse, samvetsagg,
rognóne sm., (kok.) njure,
rognóso a., skabbig, som har inbiten skabb.
1. rógo (uttal, med öppet o) sm., [lik]bål;
(fig.) död.
2. rógo (iettai, med slutet o) sm., (zool.)
björnbärsbuske.
ro lètta sf., ‡ rulett.
Róma sf., (geogr.) Rom; promettere — e
toma, lofva guld o. gröna skogar; tutte le
strade conducono a —. alla vägar föra till
Rom.
Romágna sf., (geogr.) landskap I Italien
(hufvudort Bologna), förut tillhörande
Kyrkostaten.
romagnuólo a. (sm.), som bebor Romagna ;
invånare i Romagna. — sm., (äfv.) en sorts
groft tyg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
