Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - P - pianoforte ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
pianofórte sm., fortepiano j — a coda, flygel;
— rítto, pianino.
piánta sf., växt, ört, planta ; fotsula ; fotspár;
[grund ]plan, ritning, karta; rulla, lista,
förteckning, längd; stamträd; essere in —,
vara bland de effektive tjänstemännen;
inventar di sana —, gripa ur luften ; [ri]fare
di —, di sana —, börja på nytt ; göra om
helt o. hållet ; dal capo alle piante, från
topp till tå.
piantággine sf., (bot.) groblad (Plantago).
piantagióne^/:, plantering, planterande ;
plantage.
piantaménto sm., planterande,
piantáre va., plantera ; sätta, sticka ned 1
jorden ; slå, köra, stöta in, ned; uppsätta,
uppresa, plantera ; anlägga; f lämna [i
sticket], öfverge ; ge på båten ; — gli occhi
su, fästa ögonen på; — carote, föra
bakom ljuset, bedraga, narras, ~si, slå sig
ned; ställa sig.
piantastéochi sm., syl, pryl.
piantáta sf., rad, sträcka [plantor],
piantáto pp. af piantáre; ben —, välväxt,
piantatóre sm., en som planterar;
plantageägare ; — di dadi, falskspelare,
piantazióne se abbadia.
pianterréno sm., bottenvåning (se under
piano sm.).
piánto sm., gråt, klagan, jämmer; smärta;
far —, levare il —, gráta, klaga,
piantonáia sf., trädskola, plantskola,
piantóne sm., Sättplanta, skott ; & ständig
vakt 1. skiltvakt ; ordonnans[officer]; essere
di —, stå på vakt.
plantoriso sm., blandning af gråt o. skratt,
pianùra sf., slätt, -land, -bygd.
piáre vn., pipa (om fåglar),
plástra sf., plåt, bleck, skifva, bricka, plåt
[på mössa, etc.]; piaster (mynt);
pansarskjorta ; skärf ; — della serratura, låskista ;
— di fucile, gevärslås.
piastrèlla sf., tekningssten.
piastrèlle sm., plåsterlapp,
piastrlccico, piastrlccio sm., smörja, galli-
matias ; röra, oreda,
piastrino, piastróne sm., bröstharnesk,
kyller.
piatire vn., tvista, processa ; gräla, disputera,
pi áto sm., process, rättegång ; tvist ;
angelägenhet.
piattafórma sf., altan, plattform ; vändskifva
(vid järnvägsstation) ; perrong,
piattáio sm., tallriksförsäljare,
piattéllo sm., liten tallrik, assiett ; vågskål,
viktskål ; fare —, göra en utflykt, lusttur,
piatteria sf., bordkärl; bordservis.
piátto a., platt, flat; tillplattad ; gömd, dold.
— sm., [flat] tallrik; fat; rätt, anrättning
(mat) ; våg-, viktskål, vågbräde ; lifgeding,
årligt underhåll; un — di carne, en
kötträtt ; un — di buon viso, di buona ciera,
ett godt mottagande; di —, med flatsidan;
hemligt, i löndom.
piattola sf., kackerlacka ; flatlus; (ritk.)
häftstift.
piattonáre va., ge slag med flata värjan,
piattonata sf., slag med flata värjan.
Piattóne sm., stort fat ; flatlus ; (fig.) eländig
stackar*.
Piáve sm., (geogr.) liten flod i N. Italien,
plázza sf., torg; salutorg, marknadsplats;
plats, rum, ställe, ort; växelplats,
handelsbörs; handelssocietet; köpmännen i en
stad; — d’armi, exercisplats; vapenplats;
fare la —, vara handelsresande, agent ; che
fa la — ? hvilka äro priserna i marknaden ?
far — pulita, göra rent hus; mettere uno
in —, kompromettera, förorsaka ngn
obehag; — di guerra, befäst stad \fare il bello
in —, gå o. flanera på torget,
piazzaiuoláta sf., gatpojksprat, pöbelspråk.
piazzaiuólo sm., gatpojke ; sjåare,
piazzále sm., stor öppen plats,
piazzáre va., skaffa, anvisa 1. gifva plats,
placera.
piazzáta sf., gatuuppträde; kält ställe [på
hufvudet] ; dålig komedi \fare una —, ställa
till ett uppträde, ställa till en scen.
piazzista sm., platsagent, platsförsäljare,
pica sf., (zool.) skata.
Pi card la Sf, (geogr.) Picardie,
picca sf., handpik; pikeneráre; missämja,
ovilja, förargelse, förtret; envishet; F
flors-hufva; (i pl.) (spelt.) spader; fare a —,
täfla ; fante di picche, spaderknekt ; per —,
för att ställa till förargelse,
piccánte a., stickande, skarp, bitande, stark;
(fig.) spetsig, pikant.
Piccardia se abbadia.
piccárdo a., pikardisk.
piccáre va. o. vn., sticka[s], stinga, bita,
brännas ; reta, vara skarp, ha en skarp smak;
förarga, sticka, förtreta ; sticka 1. klia i
skinnet. ~si, gifva sig ut för [att], skryta med
[att]; envisas; — con, råka i delo med.
piccáro sm., tiggare,
piccáta sf., hugg med pik.
piccatiglio sm., (kok.) hackmat.
piccheggiáre va., reta, stöta, förarga,
förtreta. ~si, retas, reta hvarandra» hätskt
bemöta, komma i lufven på hvarandra,
picchétto sm., piket [spel, -parti]; & piket,
patrull, vakt.
picchiaménto sm., bultande, klappande &c.
picchiapétto sm., skrymtáre, hycklare,
skenhelgon.
picchiáre va. o. vn., slå, klappa, knacka,
bulta, hamra; slå till, piska upp. ~si, slåss,
strida.
picchiáta sf., hugg, slag; stryk, prygel, rapp;
(fig.) olycka, missöde,
picchiereIIáre va., hamra, slå med
spetshammare.
picchieréllo sm., (bildh.) spetshammare,
picchiettáre va., slå, bulta, knacka sakta ;
pricka, göra fläckig.
picchiettáto a. o. pp., prickig, fläckig,
picchio sm., (zool.) gröngöling; slag, hugg.
bultning, knackning ; di —, in un —,
plötsligt, med ens.
picchiótto sm., portklapp,
piccia sf., flera små bröd, som hänga ihop;
andra pá träd uppträdda saker, ss. fikon,
kastanjer, lök. etc.
piccineria se abbadia.
piccino a., liten, helt liten; enfaldig ; farsi
(diventar) piccin —, fälla modet; krympa
ihop. — sm., liten gosse, barn, unge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
