Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - L - letterato ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
letteráto a., [bok]lärd, boksynt, ritter. —
sm., litteratör» vitterhetsidkare; en lärd,
studerad, boksynt man,
letteratura sf., vitterhet; Utteratur; litterär
bildning,
letteréccio a., säng-,
letterina sf., biljett, litet bref. breflapp.
lettfoa se abbadia.
letticoiuólo sm., liten säng; hvilsoffa.
lettièra Sf, sängställ, sängbotten; strö, halm.
lettiga sf., hästbår, bärstol,
lettighiére. lettlghiéro sm., bäráre af
bärstol.
létto sm., säng; bädd, läger; lager, hvarf,
bädd, skikt; be-, anstrykning, grundning;
m» [d’un fiume], flodbädd ; — del vino.
vindrägg; — delle bestie, strö; essere 1.
stáre fra il — ed il tettuccio, vara sjuklig;
andare a —, gå till sängs ; stáre a —,
ligga till sängs,
lettoráto sm., lektorat,
lettóre sm., [före]läsare ; ett slags lägre
katolsk präst; lektor; professor,
lettrice sf., lektris; läsarinna.
lettúcoio sm., liten säng, läger; hvilsoffa,
lettúra sf., [upp-, innan-, väl-, genom-, af-]
läsning; beläsenhet ; lektyr ; konsten att
läsa ; dare — di una cosa, uppläsa, läsa
högt ; afläsa ; föreläsa i ett ämne ; gabinetto
di —, lånbibliotek, iäsesalong; sala di —,
läs-, tidningsrum.
leuconarciso sm., (bot.) snödroppe, -klocka,
iéva sf., $ häfarm, -stång; (fig.) hjälpmedel ;
kraft ; & konskription, utskrifning ; uppbåd;
värfning, uppsättning af trupper; i giovani
di —, de värnpliktiga, beväringsskyldige ;
i giovani di leva del zqoz, 1901 års
värnpliktiga ; mettere a —, (fig.) reta, göra
uppbragt.
levaménto sm., uppgång ; upphäfvande,
borttagande, -förande, utelämnande &c.
levánte a., uppgående. — sm., öster; ostlig
vind; il Levante, (geogr.) Levanten,
levantino a., levantinsk, österländsk; ostlig,
östlig. — sm., invånare i I.evanten.
leváre I. va., [upp]lyfta, -höja; bära, föra,
taga, flytta bort; afdraga, -korta; aftaga,
taga af sig ; taga ut, draga ut ; (jäg.)
uppjaga, -drifva ; — la pianta di un edifixio.
göra en grundritning; — il bollore, börja
att koka ; — la fiamma, börja att brinna,
låga upp ; — il capo, (äfv.) sätta näsan i
vädret; — milizie, värfva soldater, uppsätta
trupper; — le tende, — il campo, bryta
upp läger ; — Fancora. 4 lyfta ankare ; —
le carte, taga at, kupera. — II. vn.,
betyda, vara af vikt ; ció leva poco, det betyder
föga. ~si, aftaga, taga af sig ; gå undan,
gå bort, maka sig; lyfta, höja sig; resa
sig ; stiga upp ; uppgå (om solen, etc.) ;
uppkomma, -stå; — in superbia, bli
högfärdig, uppblåst ; — qualcuno dinanzi,
göra sig kvitt ngn, göra sig af med ngn; —
in ira (furore), bli ond, uppbragt,
ieváta sf., uppstigande ; uppgång ;
upplyftande ; uppköp ; X uppb&d ; vikt,
betydenhet ; — delle lettere, (postt.) upptagande af
bref ur lådan, breflådoraas tömmande; di
gran —, af stor vikt ; a — di sole, tidigt,
bittida.
leváto pp. af levarti stendardo —, svajande
fana ; cadere a gambe levate, falla med
benen i vädret,
levatóio a.: ponte —, vindbrygga,
levatrice sf., barnmorska,
levatura sf., borttagande, -förande,
upphäfvande ; vikt, betydenhet ; essere di poca I.
piccola —, hafva klent förstånd,
lève se lieve.
Lèv! sm., (bibi.) Levi.
levigare va., $ polera, glatta, glanska,
glätta, sláta.
levigato a. o.pp., slätt, glatt, blank, polerad,
levigatura, levigazióne sf., polering ; glans,
polityr,
levita sm., levit.
levitá sf., lätthet, lättsinne,
levitáre vn., jäsa.
{evitico a., (bibi.) levltisk. — sm,, Leviticus
(3:dje Mosebok),
(evriéra sf., vindthynda.
levrière, levrièro sm., vindthund,
lèzio sm., (mest i pl.) smeksamt, lismande
sätt, väsen ; tillgjordhet ; smek; far lezi,
kokettera.
lezióne sf., lektion, lektions-, lärotimme ;
läxa; föreläsning; läsart; text (perikop) ;
lärdom, varning, skrapa ; fare la —, hålla
lektion.
leziosággine sf., sipp-, tillgjordhet ; (i //.)
smekningar, smek.
leziosaménte adv., tillgjorda med sipp
tillgjordhet, småsött.
lezióso a., sipp fo. tillgjord.
lezzáre vn., lukta illa, stinka,
lézzo sm., stank. — a., illaluktande,
lezzóna sf., lortlolla.
lezzóne sm., snuskepelle, gris.
lezzéso a., illaluktande,
lezzúme sm., smuts, snusk, orenlighet,
li I. best. art. m.pl., de ; — / marzo, (hand.)
den s mars. — II. pers. pron. ack. pl.,
dem.
11 adv., där; dit; di —, da —, därifrån ; giù
di —, ungefär, nästan; — per —, genast,
strax ; först, i början ; nära, nästan ; 1
begrepp att, på väg att.
Lia sf., (bibi.) Lea.
liále m. fl., se leale, etc.
liána sf., (bot.) lian.
Liána sf., (np.) Liana.
Ilas sm., (geol.) lias[formation],
liássico a., (geol.) lias-.
libagióne se abbadia.
libaménto sm., se libazione.
libáneo a., från Libanon.
Libano sm., (geogr.) Libanon,
iibáre va., göra drickoffer ; dricka; smaka
[på].
libatório sm., driekofferskärl.
libazióne sf., drickoffer,
libbra sf., skålpund (— 340 gram),
iibecoláta sf., häftig sydlig vind, stormil,
libéooio sm., sydvästlig vind.
libellista sm., smäde-, skandalskrifvare.
libéllo sm., liten bok ; skrift ; smäde-,
skandalskrift ; — famös» 1. infamatorio,
nidskrift, paskill.
libèllula sf., (zool.) trollslända.
Ilbénte <*.. villig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
