Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - I - inglorio ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Inglórlo, inglorióso a.. oberömd, ringa,
o-bekant.
Inglùvie sf., glupskhet.
Ingobbire vn., bli puckeiryggig ; (fig.) plugga.
Ingoffire va., örfila upp, ge smörj,
misshandla.
Ingoffire va., göra tafatt, tölpig. klumpig;
utspöka, styra ut, kläda fult o. löjligt. —
vn., bli tafatt, tölpig, klumpig.
Ingóffo sm., slag med knytnäfven i ansiktet;
figliáre /’—, låta muta sig af presenter.
Ingoiaménto sm., slukande, nedsväljning.
Ingoláre va., svälja; [upp]sluka.
Ingoiatóre sm., slukare.
ingolfaménto sm., färd in i en hafsvik;
inskärning; noggrann pröfning,
undersökning.
Ingolfarsi vr.. bilda en vik ; intränga, skjuta
in, tränga långt (djupt) in; (fig.) fördjupa
sig. försjunka, hängifva sig; — nei debiti,
skuldsatta sig öfver öronen.
Ingólla sf., trädgårdskorg.
Ingollare va., svälja, [upp]sluka.
Ingolstádio sm., (geogr.) Ingolstadt.
Ingomb[e]raménto</b> sm., tillspärrning, hinder;
belamring.
Ingomb[e]ráre</b> va., tillspärra, hindra [-[trafiken[-] {+[trafi-
ken]+} ; skrymma [för mycket], taga för
mycket rum i, på; belamra.
Ingömb[e]ro</b> sm., tillspärrning, hinder I
trafiken; belamring; (fig.) hinder. — a., full
af hinder, spärrad ; upptagen.
Ingommáre va., gumma, bestryka med
gummi.
Ingonnelláto a., klädd i kjol.
Ingordaménte adv., glupskt, girigt, sniket.
ingordézza, ingordigia sf., glupskhet,
snikenhet, lystnad; omåttlighet.
Ingordina sf., & rasp.
ingórdo a., glupsk, sniken ; frossande ;
omåttlig, oerhörd ; öfverdrifven ; rami ingordi,
(bot.) vattenskott; misura ingorda, rågadt
mått.
Ingorgaménto sm., vattenhvirfvel ; stockning,
tappning; (läk.) förstoppning.
Ingorgáre vn., stocka sig ; förstoppas.
Ingorgiáre va., sluka, svälja.
Ingórgo sm., stockning; förstoppning.
Ingovernábile a., obändig, oregerlig.
lngoz2áre va., svälja, sluka; (fig.) smälta,
svälja, fördraga ; (äfv.) bemäktiga sig, göra
sig till herre öfver; fare — il cappello ad
uno, trycka ned hatten öfver hufvudet på
ngn.
ingozzata, ingozzatúra sf., (Iak.) tappning,
stoppning ; slag på hatten (så att den
tryckes ned öfver öronen).
Ingracilire vn. o. ~si, bli smal, smärt, tunn,
späd.
Ingradáre vn. o. ~si, stiga steg för steg;
utbreda sig så småningom.
Ingranággio sm., utväxling ; kugg-, hjulverk.
ingranáre va., ⚙ sätta narf på [läder],
korna; & tända eld i tändhattstappen på en
kanon. — vn., gripa in i hvarandra (om
kuggar).
Ingrandiménto sm., förstoring; förstorande;
tillökning, stegring.
Ingrandire vm.. växa, bil stor, maktig ;
tilltaga, utveckla sig. — va., göra större, för-
stora, utvidga, öka, förhöja; öfverdrifva.
Ingranditóre sm., Ingranditrfoe sf., en sora
förstorar [porträtt o. d.] ; en som
öfverdrifver.
Ingrassaböe sm., (bot.) hvit måra.
Ingrassaménto sm., gödning; [tilltagande]
fetma; gödsel.
Ingrassapórci sm., (bot.) maskros,
ingrassáre va., göda» göra fet. — vn. o.
—Si, fetma, bli fet, göda sig; bil rik, sko
sig, rikta sig; frodas, trifvas; finna nöje,
vara road (in af).
Ingrassativo a., gödnings-,
ingrasso sm., gödningsbete, -mat, -ämne,
gödsel.
Ingrassucchlire vn., bli tjock o. fet, lägga
på hullet,
ingrataménte adv., otacksamt,
ingratézza se ingratitudine.
Ingratlcchiáre, ingratsccláre se
ingraticolare.
Ingraticciáta sf., Ingraticolaménto sm., se
ingraticolata.
Ingraticoláre va., sätta galler för, förse med
galler[verk].
Ingraticolåta Sf, gallerverk, spalier.
Ingraticoléto sm., gallerverk,
ingratitùdine sf., otack[samhet].
Ingráto a., otacksam; ofördelaktig ; föga gif.
vande; ofruktbar.
Ingravidaménto sm., befruktande.
Ingravidare va., göra dräktig, hafvande ;
beså. — vn., bli hafvande.
Ingraziáre va., göra välvilligt stämd, ~si,
ställa sig in hos ngn, vinna ngns ynnest.
Ingrecáre vn., bli rasande, uppbragt.
Ingrediénte sm., ingrediens, beståndsdel,
tillsats.
Ingrèsso sm., ingång; intåg; [-inträde[saf-gift],-] {+inträde[saf-
gift],+} entré; tillträde; biglietto rf*—,
inträdesbiljett ; fare il suo —, tillträda sitt
ämbete.
Ingria sf., (geogr.) Ingermanland.
Ingrognáre se abbadia.
Ingrommarsi vr., beläggas med vinsten,
In-krusteras.
Ingroppare va., sammanknyta; tillägga,
tillfoga.
ingrossaménto sm., förstoring, svällande;
tillökning, stegring.
Ingrossare I, va., göra stor 1. större,
förstora, [för]öka ; komma att svälla ; öfverdrifva;
göra hafvande, befrukta; — la voce, tala
groft; — la mente, göra fattningsgåfvan
trög, förslöa; — la coscienza, ej vara
nogräknad, ej ha skrupler; — la memoria,
försvaga minnet. — II. vn. o. —Si, bli stor 1.
större, förstoras; [ti[l]växa; svälla, tilltaga;
tjockna, tätna; bli förtretad, förargad;
envisas; förslöas,
ìngrossatúra sf., förstoring» svullnande,
tillväxt.
ingrossire vn., bli tjock, tjockna; bli
förtretad.
ingrósso adv., i parti, gross-; a//*—, I parti,
en gros, i klump; gross-; i stort; vendere
alFi+>, drifva grosshandel,
ingrugnäre, ingnignire vn., harmas, bli
förargad. brumma, knota, muttra, se surmuleo
Ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
