Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - F - fessolino ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjuklig; è una pignatta fessa, F han är
inte rätt klok ; voce fessa, gäll o. skärande
röst. — II. sm., springa, spricka; suonare
a —, hafva ett sprucket ljud.
fessolino, fessuólo sm., liten spricka, springa,
fessùra sf., spricka, remna, springa; fåra,
reffla.
fèsta sf., högtid[sdag], helg[dag];
åminnelsedag, -fest; namns-, födelsedag; fest,
festlig tillställning; lustbarhet; kalas; glädje,
fröjd, jubel ; vänligt mottagande ; — di
pre-c etto, helgdag, då allt arbete är förbjudet;
far —, fira en helg, hålla fri måndag, taga
sig ledigt ; hvila sig ; hafva lof ; far — a,
fetera, väl mottaga, undfägna, emottaga
festligt ; dare le buone feste, önska ngn god
helg; conciar uno pel dì delle feste, illa
tilltyga ngn.
festaiólo, festaiuólo sm., en som lefver
med. »festprisse».
festánte a., i fest, festklädd, festligt stämd ;
glad. munter, leende,
festáre vn., festa, fira fest.
festeggiaménto sm., firande &c.; varmt
mottagande, undfägnad; (i //.) fester, nöjen,
förlustelser,
festeggiánte se abbadia.
fè8teggiáre va., fira, högtidlighålla ; fetera,
väl mottaga, undfägna, emottaga festligt.
— vn., hålla frimåndag, gå sysslolös, taga
sig ledigt; gifva fester; jubla, fröjdas,
festéggio se festeggiamento.
festéllo sm., festong, girland.
festévole a., festlig, glad, munter;
skämtsam.
festevolézza sf., festlighet.
festevolménte adv., gladt, festligt, muntert.
festicci[u]óla sf., liten fest, liten tillställning,
bjudning, sväng,
festino sm., gästabud, festmåltid, kalas; bal,
bjudning, supé.
festival sm., ‡ [musik]fest.
festivaménte adv., festligt, gladt,
festivitá sf., högtid, -lighet, -sdag;
munterhet, glädje, gamman,
festivo a., fest-, högtids-; festlig ; glad;
älsklig, behaglig, intagande ; giorno —,
högtids-, helgdag; il riposo — , söndagshvilan;
le scuole festive, söndagsskolorna,
festonáto a., prydd med blomstergirlander.
festóne sm., feston, blomsterband, -girland.
festosaménte adv., glädtigt, muntert.
festó80 a., glädtig, munter; festlig,
festuca sf., festüco sm., halmstrå, sticka ;
(bot.) klänge, ranka,
fetènte a., stinkande, illaluktande ; (fig.)
skamlös, otäck,
fetènza sf., se fetore.
fétere vn., stinka, lukta,
feticcio sm., fetisch.
feticismo sm., fetischdyrkan.
fetidaménte adv., [på] stinkande [sätt]; (fig.)
skamlöst.
fètido a., stinkande, illaluktande ; (fig-.)
skamlös.
fetidume sm., stinkande saker; stank,
fèto sm., lifsfrukt, foster.
Fetónte sm., (myt.) Faeton,
fetónte sm., (zool.) tropikfågel.
fetóre sm., stank, elak lukt*
fétta sf., skifva; stycke, bit; a fette, i
skifvor, i bitar,
fettina, fettollna sf., fin, tunn skifva,
fettóne sm., (vet.) hornklyft.
fettùccia, fettúzza Sf, fin, tunn skifva, litet
stycke; band.
feudáie a., feodal[-], läns-,
feudalismo sm., feodalsystem ; länsväsende,
feudalitá sf., länsväsende, -förhållande,
feudatário sm., länsinnehafvare, vasall. —
a., feodal, läns-,
fèudo sm., län, förläning, länegods;
egendom,
fi interj.. fy!
flába sf., fabel; (fig.) dikt, osanning; prat,
siadder, nonsens,
fiácca sf., larm, buller; trötthet; lojhet,
tröghet.
fiaccacóllo (a) adv., på ett halsbrytande
sätt, hals öfver hufvud,
fiaccaménte adv., svagt; lojt. trögt;
likgiltigt.
fiaccaménto sm., sönderbrytande &c.
fiaccáre va., [af-, sönder]bryta, bräcka,
knäcka, krossa; (fig.) nedslå, kväsa;
uttrötta, -matta, anstränga ; fiaccarsi il collo,
bryta halsen af sig.
fiaccheráio sm., droskkusk,
fiáccher[r]e, flácchero sm., droska,
fiacchézza sf., trötthet, svaghet, matt[ig]het;
lojhet, tröghet.
flåcoo I. a., trött, matt, svag; klen, ringa.
— II. sm., förstöring, nedsablande;
om-störtning ; hop, stor mängd, myckenhet ;
un — di legnate, ett kok stryk; dare un
— [di legnate] a, piska upp, mörbulta.
fiáccola sf., fackla, bloss,
fiaccoláta sf., fackeltåg.
fiaccóna sf., stor trötthet; tröghet, lojhet,
håglöshet.
fiaccóne a., långsam, loj, trög, håglös,
maklig. — sm., lätting, loj person,
fiála sf., liten glasflaska,
fiámma sf., flamma, låga; eld; (fig.)
karlekslåga; — d’un naviglio, vimpel på ett
skepp ; mettere a fuoco e [a] —, sätta i eld
o. brand ; a fiamme, .flammig[t tyg],
fiammánte a., flammande, blänkande,
tindrande, lågande; rosso —, eldröd,
fiammáta sf., plötslig låga, uppflammande,
brasa.
fiammáto a., fiammig.
fiammeggiánte a., lågande; flammande,
tindrande, blänkande, gnistrande; eldröd,
eld-; flammig.
fiammeggiáre vn., brinna; låga, blossa,
flamma ; blänka, tindra, blixtra, lysa.
fiammélla sf., liten låga.
fiammésco a., flammig, glänsande,
fiammiferáio sm., tändsticksförsäljare.
fiammifero sm., tänd-, stryksticka,
fiammingo a. (sm.), flamländsk, flamländare.
fiancáre se abbadia.
fiancåta s/~.. sida, sidodel. bredsida ; hugg
med sporrarna; sporrande; stöt med sidan;
(fig.) stickord; glatt lag, salfva; — d’un
edtfizio, flygel på en byggnad.
fiancheggiáre va., förstarka; stötta [under],
stödja ; & flankera ; omgifva ; vara, stå på
sidan om; sträcka sig utmed, längs efter;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
