Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - druido ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dróido sm., druid.
duále a.. tvåfaldig. — sm., (gram.) du al is.
dualismo sm., duaiisnu
dualista sm., anhängare af dualismen,
dualitá sf., dubbelhet, tvåfaldhet.
dubbiaménté adv., osäkert, tvifvelaktigt,
dubbiézza sf., tvifvel; ovisshet; tvekan,
dúbbio sm., tvifvel[smål]; ovisshet, aning;
tvekan, betänklighet; senza —,
otvifvelaktigt, säkert; essere (stáre) in —, vara
o-viss, tveka; vara i ovisshet; tvifla; mettere
(revocáre) in —, sätta i tvifvel, draga i
tvifvelsmål ; sätta på spel ; riskera ; lasciáre
in —, betvifla; hålla i ovisshet ; fuor di
—, senza —, utan tvifvel, tvifvelsutan. —
II. a., tvifvelaktig, oviss, osäker, tvifvel
underkastad; tvetydig, misstänkt;
opålitlig; skygg,
dubbicsaménte adv., tvifvelaktigt,
dubbiositá sf., tvifvelaktighet, ovisshet,
dubbióso a., tvifvelaktig, oviss, osäker, oaf-
gjord; tvetydig; tveksam: svår, farlig,
dubitábile a., tvifvelaktig, oviss,
dubitánte sm., tvifiáre.
dubitáre vn,, tvifla; tveka, draga 1
betankande; frukta, misstro, misströsta, ej
förmoda ; tion ti — / F det kan ni vara
säker på, lita på.
dubitativaménte adv., tvifvelaktigt,
dubitativo a., som uttrycker tvifvel,
dubitazióne sf., tvifvel[smål] ; tvekan ;
ovisshet.
Dublino sm., (geogr.) Dublin.
dúca sm. (i fi. duchi), hertig ; härföráre;
föráre, ledare.
dUCåie a., hertiglig.
ducato sm., hertigdöme, hertigstitel ; dukat.
ducatóne sm., half-, silfverdukat.
dúce sm., anföráre, chef, härföráre; kapten;
ledare, vägvisare,
ducénto räkn., tvåhundra.
duchésco a., hertiglig,
duchéssa sf., hertiginna,
duchessina sf., ung hertiginna,
duchtøo sm., liten, ung hertig,
dùe räkn., två; a — a —, två o. två ; stáre
[in]fra —, vara i ovisshet, tveka, vara
villrådig; una delle —, ett afd© två,
antingen .,. eller,
duecènto räkn., tvåhundra.
duellánte sm., duellant.
duelláre vn., duellera,
dueliário a., hörande till duell, duell-,
duellatóre, duelKsta sm., duellant,
envigskämpe.
duéllo stn., duell, tvekamp ; — alis pistola,
duell på pistol,
duemila räkn., två tusen,
duennále a., tvåårig,
duétto sm., (mus.) duett, duo.
dUQencinquánta räkn., tvåhundrafemtio,
dugentésimo räkn. (sm.), tvåhundrade, -del.
dugénto räkn.. tvåhundra,
duino sm., (spelt.) tvåor ali.
duioamára sf., (bot.) besk-, bittersöta.
Duloamára sm., kvacksalfvare.
Dulcinèa sf., Dulcinea ; (fig.) käresta,
dliila sf., helgondyrkan.
dumila se abbadia.
dämø sm., risiga buskar, snår,
dána sf., sandrefvel, dyu[erj»
Dána sf., (geogr.) Dyna.
dùnque konj., alltså, följaktligen, således,
då.
dúo sm., (mus.) duo, duett,
duodècimo räkn. (sm.), tolfte, -del ; (53.
adv.) för det tolfte. — sm., bok i
duodes-format.
duodècuplo a., tolffaldig, tolf ggr så mycket,
duodèno sm., (anat.) tolftumstarmen.
duólo sm., smärta, värk ; klagan, jämmer ;
sorg; menar —, klaga, jämra sig.
duómo sm., domkyrka, katedral,
duplicáre va., fördubbla,
duplicataménte adv., dubbelt; i duplett. !
två exemplar,
duplicáto a., dubbel, fördubblad. — sm.,
duplett, afskrift; (boktr.) bröllop,
duplicatura sf., fördubbling; (boktr.) bröllop,
duplicazióne sf., fördubbling,
dùplice a., dubbel, tvåfaldig,
duplicitá sf., dubbelhet, -spel; (fig.)
falskhet.
duplificáto a., fördubblad,
dùplo a., dubbel, -t, tvåfaldig. — sm.,
två-faJdt, dubbelt så mycket; dubbla
summan.
dfira sf., varaktighet, uthållighet; stáre alla
—, hålla ut, i [sig],
durábile a., varaktig, hållbar,
durabilitá sf., varaktighet, uthållighet
durabilménte adv., varaktigt,
durácolo sm., trotsig, envis person,
durácine, durácino a., fast, hård ; som
sitter fast vid kärnan (om vissa frukter, i syn.
persikor).
duraménte adv., hårdt, strängt, sträf*, svårt,
duránte prep., under, medan, om; så länga
ngt varar ; vita sua naturai —, under hela
hans (hennes) lefnad,
duráre vn., [fort]vara, räcka, pågå, bestå ; äga
bestånd, vara varaktig, stark. hålla ;
uthärda, hålla ut; bli för lång; — fatica, hafva
svårt, slita ondt; chi dura la vince, trägea
vinner.
duráta Sf., tid [hvarunder ngt varar] ;
tillvaro, varaktighet,
durativo se abbadia.
duratùro a., varaktig, som varar, hållbar,
du rétto a., något hård.
durévole a., varaktig, hållbar,
durevolézza sf., varaktighet, uthållighet,
duravo i ménte a., varaktigt, uthålligt,
durézza sf., hård-, fasthet; sträf-, stränghet;
envishet; tröghet; stelhet; förhärdelse ;
hårdnad, hård svulst; (i//.) grofheter,
o-vett, hårda ord ; — d’orecchi, tunghördhet,
dålig hörsel; — di cuore, hårdhjartenhet,
durlindána sf., F slagsvärd, pamp.
dùro I. a., hård, seg, fast ; kärf, sträf; sträng,
bister, obarmhärtig, ovänlig, känslolös,
hårdhjärtad, stel ; hårdmunt ; svår,
mödosam ; svåragad ; trög [att fatta] ; hårdkokt ;
envis; — d’etá, vuxen; trovar —, finna
Svårt, mödosamt ; råka på svårigheter ; star
—, tener —, hålla stånd, hålla ut, i [sig], stå
[på] sig; — di bocca, hårdmunt. — II. adv..
hårdt. — III. sm., det, som är hårdt ; det
hårda, det fasta; hård-, fasthet; hårdnad »
svårighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
