Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Italiensk-svensk ordbok - D - dileggiare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
diieggiáre va., gyckla, drifva gÄck med,
begabba, förhána,
dileggiatóre a., gäckande, spe-, hånfull.
sm.. spefågel, skämtáre,
dileggino sm., narr, förälskad person;
spefågel.
diléggio sm., spe, åtlöje, skämt, begabberi;
förakt.
dileguábile a., som kan förskingras, aflägsnas,
dileguaménto sm., förskingrande,
förskingring ; kringspridning.
dileguare va., kringsprida, förströ; [för-]
skingra, «•»•si, skingra sig, skingras ; fördela
sig, lösas, dunsta bort ; fort gå bort, gå
sin väg; [hastigt] försvinna,
diléguo sm., aflägsnande; bortdunstande;
andare in tv, försvinna; förtäras,
dilèmma sm., dilemma (dubbelslut) ; (fig.) val
och kval.
dileticáre va., kittla; lätt vidröra,
dilettábile se abbadia.
dilettánte sm. o. sf.. dilettant, musikvän;
konstälskare, -älskarinna,
dilettáre va., förnöja, fröjda, förlusta; roa;
— a, behaga, ~si, fröjdas, finna nöje, roa
sig (di, in med [att]) ; ha roligt ; tycka om,
trifvas.
dilettévole a., angenäm, behaglig, nöjsam,
roande.
dilettevolménte adv., angenämt, behagligt,
dilétto a., älskad, kär. — sm., nöje, lust,
hugnad, glädje; (äfv.) älskling; a [bel] —,
per —, för nöjes skull ; för ro skull ; med
afsikt, med flit; cosa da —, tidsfördrif;
andare a tv, gá ut o. promenera,
diligentáre va., nedlägga omsorg på,
vinnlägga sig om.
diligènte a., flitig; rask, hurtig, skyndsam;
omtänksam, omsorgsfull,
diligenteménte adv., flitigt; omsorgsfullt,
samvetsgrant,
diligènza sf., skyndsamhet; flit; omsorg,
omvårdnad; ifver; diligens, postvagn; in
—, hastigt, genast,
diiiscáre va., bena, taga benen [ur fisk];
häckla [lin],
diliscatóio sm., häckla,
diloggiáre vn., bryta upp, aftåga; flytta,
dilottáre va., (agr.) vanna.
dilombarsi vr., bli ryggbruten ; (fig.) arbeta
ut, ihjäl sig, arbeta sig fördärfvad,
dilombáto a., ländbruten ; (fig.) uttröttad,
utarbetad. — sm., länd-, ryggskott,
dilombatóra sf., (läk.) länd-, ryggskott,
dilucidare va., klargöra, belysa, förklara,
uttyda; 0 blöta, tvätta tyg [så att appretyr
försvinner], dekatera.
dilucidatúra sf., 0 dekatering.
dilucidazióne sf., förklaring, upplysning,
diluènte a., (läk.) förtunnande. — sm., (läk.)
förtunnande medel,
diluire va., utspäda, förtunna; älta [murbruk],
diiungáre vn., göra längre, [ut]sträcka,
förlänga, uttänja; aflägsna, ~si, bli längre :
utbreda, [ut]sträcka sig ; [ut]vidgas ; tala
vidt o. bredt; aflägsna sig, afvika,
dilùngo (a) adv., utan uppehåll, i ett.
dilustráre se abbadia.
diluviale a., diluviansk, syndaflods-; pioggia
~, F störtregn.
diluviáno a., diluviansk.
diluviare vn., häll-, störtregna; (fig.) komma I
mängd, strömma till. — va., fråssa på,
sluka ; öfversvämma ; genom fråsseri
förstöra.
diluviatóre sm., fråssare, st orätáre,
dilúvio sm. syndaflod; öfversvämning; (fig.)
ström, flöde; uppsjö; (äfv.) en sorts
fisknät, fågelnät ; piovere a tv, störtregna.
dimacchiáre se abbadia.
dimagraménto sm., afmagring.
dimagrare va., göra mager, utmärgla;
utplundra. — vn., magra, bli mager; torka
ihop, krympa,
dimagrazióne sf., afmagring.
dimagrire se abbadia.
dimánd... se domand...
dimåne, dimani adv., i morgon; (ss. subst.)
morgondag[en] ; la tv, alla tv, i
gryningen, tidigt dagen därpå; tv V altro, dopo
iv, i öfvermorgon; — mattina, i morgon
bittida; tv a otto, i morgon åtta dagar; se
äfv. domane.
Dlmen se abbadia.
dimenaménto sm., skakning, häftig rörelse,
ristning, kastningar af o. an, bråk ;
gestikulerande.
dimenáre va., skaka, rista, svänga med;
röra hit o. dit, nicka på. ~si, slå omkring
sig ; kasta sig, vända sig [i sängen], bråka;
fäkta, regera [med armar och ben]; (fig.)
röra på benen, trötta ut sig, anstränga sig;
— nel manico, ogärna göra ngt.
dimenio sm., ristning, skakning; fäktande o.
regerande.
dimensióne sf., storlek, omfång, dimension,
dimenticággine sf., dimenticaménto fsm.,
dimenticánza sf., glömska, förgätenhet;
andare in tv, råka i glömska,
dimenticáre va., glömma, förgäta, bort-,
förglömma ; uraktlåta, ~si, glömma bort [att
göra ngt], vara glömsk.
dimenticatóio (mettere 1. lasciáre nel), f
glömma.
diméntico a., glömsk, som har glömt,
dimenticóne sm., obetänksam, tanklös
människa.
dimessaménte adv., ödmjukt; blygt,
anspråkslöst.
dimésso a. o. pp. (af dimetterei, öfvergifven,
kommen ur bruket ; försummad, aflagd ;
ödmjuk; anspråkslös, blygsam; låg, ringa;
förödmjukad; afskedad, afsatt,
dimesticaménte adv., förtroligt, på förtrolig
fot.
dimesticáre se abbadia.
dimestichézza sf., förtrolighet, vänskap,
dimèstico se domestico.
diméttere va., öfvergifva, upphöra med ;
förlåta, tillgifva; afskeda, afsätta, återkalla;
nedsätta, förödmjuka, ~si, taga, begära
afsked; [för]ödmjuka sig.
dimezzaménto sm., itudelning.
dimezzáre va., dela, skära itu.
dimezzáto a. o. pp., itudelad; ofullständig;
ofullkomlig; bristfällig; skadad, förfallen,
diminuèndo sm., (mus.) med småningom
aftagande styrka,
diminuibile a., som kan förminskas,
diminuire va., [för]minska, inskränka, lör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
