Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
XXVIII.
Vid Dannemora.
Känner du Svindel! Bed, att hon icke griper dig,
denna höjdernas mäktiga Lore-Ley, den elaka
trollpackan från Sylfidernas land! Hon susar omkring sitt
offer och rycker det i sin hvirfvel ner i djupet. Hon
sitter på den smala fjellstigen, tätt invid den tvärstupande
branten, der intet träd, ingen ranka finnes, vid
hvilken vandraren kan hålla sig fast intill fjellväggen
och lugnt skåda i djupet. Hon! står på tornspiran och
nickar åt blytäckaren, som sitter på sin sväfvande ställning;
hon smyger sig in i den upplysta salen, bort till
den nervösa, som står ensam, midt på det blanka,
bonade golfvet, och detta sväfvar under honom, väggarne
träda tillbaka. Hennes finger vidrör ett af våra hufvudhär,
och det är som skulle luften vika åt sidan och man
stå i ett lufttomt rum. Sådan är hon, enligt den
bekantskap vi formerat med henne.
Sist mötte vi henne vid Dannemoras ofantliga
svalg, dit vi kommo på en bred, jemn och präktig landsväg
genom den friska skogen. Hon satt på fjellväggens
yttersta kant. Hon stötte med sina, som sylar spensliga, ben
till tunnan, som hänger på grofva bjelkar i jernkedjor ut
ifrån den tornhöga ställningen vid afgrunden. Den resande
lyfte sin fot ut öfver djupet, satte honom på tunnan,
der en af arbetarne mottog honom och höll i honom;
och kedjorna rasslade, trissorna snurrade, tunnan
sjönk långsamt sväfvande genom luften; men han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 20 20:03:31 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/isverige/0162.html
