- Project Runeberg -  Betraktelser över första och andra årgången av kyrkoårets högmässotexter /
386

(1931) [MARC] Author: Anders Victor Isaksson With: Alfred Engström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - 22 Söndagen efter Trefaldighetssöndag

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

386

26 Söndagen efter Trefaldighetssöndag.

Mark. 4: 21—25.

Ljuset är en dyrbar gåva av Gud. Det kännes ljuvligt och
fridfullt, då solens klara strålar belysa oss, sedan solen någon tid
varit dold av moln och dimma. Det är kusligt och kan t. o. m. vara
farligt att treva sig fram i mörker. Mången har fått en plötslig död
därigenom, att han överfallits av mörker och därför icke sett den
hotande faran.

Men har mången på grund av naturens mörker råkat i olycka
och död, så ha ännu flera förlorat sin själ på grund av andligt
mörker. Vi behöva dock icke vandra i mörker, fastän de flesta göra det.
Jesus är alla människors Frälsare — således, allas ljus — och han
har kommit i världen. Det ord, som uppenbarar honom, är ock
ljuset; oeh det har kommit ,i världen, det har kommit in i vårt
fosterland, in i våra hem — det är få hem, som icke äga en bibel —
och in i våra söndagsskolor. Men — har det kommit in i våra
hjärtan?

"Och Jesus sade till folket : Icke kommer väl ljuset in för att
sättas under skäppan eller bänken? Månne icke för att sättas på
ljusstaken?" V. 21. Nog placera vi det naturliga ljuset så, att det
skall lysa oss. Men hur göra vi med det andliga ljuset? Guds
vittnesbörd om sig och oss, om frälsningen och synden, sätta de flesta
människor under skäppan, d. ä. de gömma undan det; de vilja icke
vandra i dess sken.

Vi ådraga oss dock ett tungt ansvar, om vi, som hava fått
ljuset, sätta det under skäppan, göra oss våra egna tankar om Gud,
om synden, om evigheten, om frälsningen och den eviga
fördömelsen.

’ ’Ty intet är fördolt utan för att det skall varda uppenbart, icke
heller vart något förborgat, utan för att det skulle komma i dagen",
v. 22. Om vi än sätta ljuset under skäppan och vandra i mörkret
och göra mörkrets gäningar, så komme?- dock en dag, då både vi ocb
alla våra gärningar varda uppenbarade. "Ty vi måste alla varda
uppenbarade för Kristi domstol, på det att var och en skall få igen
sitt livs gärningar, allt efter som han har handlat, evad det är gott
eller ont." 2 Kor. 5: 10. "Ty Gud skall hava fram alla gärningar
för domen; ja, ock de där fördolda äro, evad de äro goda eller onda".
Pred. 12: 14. Låta vi ljuset komma in i våra hjärtan, då dömer det,
så att vi göra upp vid nådastolen och slippa att komma i domen efter
döden. Joh. 5: 24.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:01:43 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/isakpost/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free