Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra årgången - Pingstdagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
314
det oeh blir vid ordet, kan därför ieke erhålla sanningens Ande
eller ljus i sanningen.
Hållandet av Jesu ord innebär dock icke att vara fullkomlig
varken i kunskapen eller i levernet. Jesu lärjungar voro nämligen
mycket skröpliga både i kunskapen och levernet. Men Jesus säger
dock om dem: "De hava hållit ditt ord." Joh. 17: 6. — När
Jesus talade till dem bestraffningens, varningens, förmaningens eller
tröstens ord, så böjde de sig därför. Och om än deras förnuft reste
sig däremot, så att de någon gång opponerade sig mot hans ord, så
var det dock icke deras sinnesförfattning utan felsteg, som de ock
sedan erkände. Livsriktningen var att älska Jesus oeh hålla hans ord.
"Jag skall icke lämna, eder faderlösa, jag skall komma till eder."
— Detta, hugnesamma löfte gav han dem vid avskedsstunden, då de
kände sig såsom faderlösa. Redan omkring sex hundra år före hans
födelse nämnes han med detta namn: "Evig Fader" (Es. 9:6),
och ännu i dag står han för det namnet; han lämnar aldrig de sina
faderlösa.
"Ännu en liten tid, och världen ser mig icke mer, men I sen
mig, ty jag lever, och I skolen leva". Då Jesus vandrade på jorden,
såg även världen honom, fastän den icke kände honom. Nu skulle
detta lekamliga seendet upphöra, och i sammanhang därmed skulle
det sanna seendet i Anden och i tron inträda för hans lärjungar.
Han hade sagt, att han skulle gå bort, att. han skulle dö; men han
bedyrar, att han dock är den evigt levande, och att hans liv var
deras liv. "Jag lever, I skolen ock leva." Även i kap. 5 uttalar han
samma ljuva och hoppingivande förhållande, att vi skola leva i och
genom Sonens liv: ’ ’De döda skola höra Guds Sons röst, och de, som
hava hört honom, skola leva, ty såsom Fadren har liv i sig själv, sä
har han ock givit Sonen att hava liv i sig själv." Sonen — icke
syndaren har liv i sig själv, därför skall den, som hör hans röst,
leva, leva för hans skull och därigenom att Sonen har liv i sig själv.
"På den dagen" — då Fadren och jag komma- till eder i och
genom Anden och det rätta andliga skådandet inträder — "skolen
I förstå, att jag är i min Fader och I i mig och jag i eder ". — O,
vilken hemlighetsfull men dock salig förening med Fadren, Sonen
oeh den helige Ande i Sonen genom Anden!
"Den, som har mina bud och håller dem, han är den som älskar
mig: och den, som älskar mig, skall ock varda, älskad av min Fader,
och jag skall älska honom och uppenbara mig för honom."
Detta saliga löfte är icke inskränkt blott till apostlarna eller
Jesu första lärjungar, utan det gäller även oss. Vi hava den stora
förmånen att äga hans bud. Det är ock hans allvarliga vilja, att
vi skola hålla dem. Kärleken till Gud består icke i varma känslor,’
fromma övningar eller s. k. goda gärningar, utan däri, att man
bliver vid allt Guds ord, böjer sig därför, har det till sin lag för hjärta
och liv; hur skröpligt det än må gå under övningen därav.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
