Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
ERLANI) NORDENSKIÖLI>
Det är märkvärdigt att folk, som fiska så mycket som
indianerna, känna till så få slag af fiskredskap. I min
skildring af choroti och ashluslay gjorde vi redan
bekantskap med denna fattigdom.
Moberg och författaren tyckte en gång vid Rio
Pilcomayo, att vi skulle lära chorotiindianerna något af vår
erfarenhet i fiske och så tillverkade vi en ryssja, som vi voro
mycket stolta öfver och som sattes ut i förvissning, att den
på morgonen skulle vara full af fisk. Bråte af allt möjligt slag
var allt, hvad vi fångade. Det var inte utan, att indianerna
grinade en smula åt oss.
91. Nät. Chiriguano. Rio Parapiti. c:a l/12-
Orsaken till fattigdomen på fiskredskap är inte brist på
idéer hos indianerna, utan en annan. Det är belt enkelt
mycket få fiskmetoder, som passa i dessa vatten. Ställa
ut ett nät öfver natten kan man ej göra, ty kommer
det en palometafisk i nätet, så skär den sig genast lös
med sina kvifhvassa tänder. Krokfiske tröttnar man också
snart på, där det finnes af detta slags fiskar, ty de bita af
krokarna lika lätt som refvarna, om de ej äro af särdeles
godt material. I dessa tropiska vatten multna äfven
fiskredskapen fortare än hos oss, och det är därför ej lämpligt att
ställa ut dem i vattnet öfver en bel natt.
Chiriguano och ch an q ha inga farkoster. De äro
däremot utomordentliga vadare, och det är ingen lätt sak att
vada i floderna här under regntiden. Ilar man en af dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
