- Project Runeberg -  Indianlif i El Gran Chaco (Syd-Amerika) /
169

(1910) [MARC] Author: Erland Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR INDIANERNAS LIF

147

rökare. Mest röka de cigarretter i majsblad, sällan pipa
(bild 88). Hos dem behöfver man aldrig röka skift.

Det är ganska anmärkningsvärdt, huru olika
indianstammar äro begifna på tobak. Aymara och quichua, som
tugga coca, röka mycket sällan. De tycka ej, att det är
godt. Ej heller chacobo och atsahuaca, tvenne stammar, som
jag under mina resor lärt känna, rökte. När jag bjöd en
chacobo en cigarrett, sä drog han ett par bloss, satte röken
i halsen oc-h slängde sedan bort densamma. Chacobo odla
likväl tobak. De använda den uteslutande som läkemedel.
När en chacobo fått en »boro», en fluglarv, »Derrnatomya%
under huden, så täcker han fluglarvens ingång med
tobakspulver, hvarefter han efter några timmar kan klämma ut
larven död. Choroti oc-h ashluslay äro passionerade rökare.
Hos dem är det en af lifvets högsta njutningar. Dessa
motsatser äro ganska egendomliga.

Chiriguano och chané ha vidsträckta odlingar, hvilka i
motsats till choroti och ashluslay röjningar i vildmarken
äro väl skötta Fordom använde man spadar af hårdt trä
med vackra skaft (bild 89). Nu äro dessa ur bruk, oc-h järn-

o

spadar ha kommit i bruk öfverallt. Åkrarna ligga ej sällan
långt ifrån byarna, såsom t. ex. i Caipipendidalen. Detta
beror därpå, att tillgång till vatten ej finnes hela året om,
där åkrarna äro anlagda.

Skörden förvaras som nämndt i lador, som äro byggda
på pålar (bild 84) för att skydda den i någon mån för
råttor, fukt etc. Dessa lador ser man öfverallt utom hos cliané
vid Rio Parapiti.

Åkrarna äro väl inhägnade, med snårformigt byggda
staket, som ofta äro mycket svåra att taga sig öfver.
Gödsling af åkrarna förekommer ej. Däremot låter man en
utarmad åker ligga i träde.

Tiden för sådden bestämmes efter sjustjärnornas,
»ycliu», ställning. När dessa gå upp öfver horisonten mycket
tidigt på morgonen är det såningstid. Viktigt är det att ha
sådt, när regntiden börjar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 19:56:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/indianlif/0211.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free