Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UR INDIANERNAS I.IF
För föremål, som dessa indianer fått från dc hvite, eller se de
hvite använda, göra de egna ord och lüra sig oftast ej de spanska
benämningarna, t. ex.
Choroti.
Blyertspenna — bésnike.
Glasögon — ukfne.
Revolver — sëta.
Anteckningsbok — éscnick.
Stöfvel — säti.
Klocka (för solen) — kückfe.
Uttalet af chorotispråket, tyckte jag rj var särskildt svårt,
ashlu-slav uttala däremot en del ord så, att det behöfs en viss tungakrobatik
för att härma dem. Särskildt äro en del strup- och hväsljud svåra alt
återge.
Räkneorden. Ashluslay.
1 = huéshla.
2 = näpü.
3 = pü-shanå.
4 = it-chat-cüch (svårt halsljad .
5 = hué-shla-no-étj.
6 = hué-shla-yäma.
7 = näpü- »
8 = püshana-»
9 — it-chat-cüch-j’äma.
10 = yäma képäa.
Jag meddelar äfven här några vanliga uttryck från chorotispråket.
Jag vill ej = hähua.
Denna är min far = näca sfnia.
Jag vill = sikéyi.
Vill du? = makéyi.
Han vill = näca kéyi. Äfven näca simehe.
Jag är här = yåmpo.
Han är här = näcapo.
Vi äro här = pöyata.
Han vill inte = näca hhä simehe.
Jag har sett = fwuin.
Jag har ej sett = liäwuin.
Har du sett = mähuénea.
Vänta = hatéma.
Mänga kvinnor = aséshnialö.
Mjuk majs = peåta-hä-töc.
Hård majs = peäta-töc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
