Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32 ERLANI) NORDENSKIÖLD
först efter <le första regndagarna, som snart måste komma,
göra ett försök att tränga in i det okända landet norr om
Rio Pilcomayo.
Yi fortsatte därför längs med Rio Pilcomayo alltjämt
följande den norra stranden, d. v. s. den bolivianska, där jag
kände mig hemma. Först passerade vi genom mataco-guisnays
land. Man hade berättat mig, att en af dessa indianer, som
bodde på den argentinska sidan af floden, hade en skalp af en
ashluslayindian. Tolken och Moberg skickades för att
underhandla, laddade med bytesvaror af alla slag. Jag ville ej gå
själf, då jag visste med mig, att jag ej, då det gällde ett så
intressant etnografiskt föremål, förmådde att visa mig
tillräckligt likgiltig och ointresserad. När de kommo till byn,
var det stor fest och mataco voro fulla och skränade. Midt
i byn på en i spiral barkad stång hängde skalpen, behängd
med röda näsdukar och andra prydnader. Moberg och
tolken låtsade om ingenting. Den förre blef bjuden på
alga-roboöl, som han drack, den senare fick först ingenting, ty
han ansågs som choroti-vän och sålunda mataco-ovän. Sedan
de suttit och pratat en stund, så låtsade tolken, som om han af
en händelse fått syn på skalpen och frågade: »Hvad är det där
för en trasa V» Agaren började nu skryta öfver sina
bragder och skalpen togs ned och synades. De sade honom, att
lians bragder nu skulle bli kända långt, långt borta hos de
hvite männen, hvilket naturligtvis smickrade honom. Efter
mycket om och men fingo de byta sig till densamma.
Först skulle dock de gamla gummorna sjunga och dansa
med den.
Såsom Friederici1) visat, är det område i Sydamerika,
från hvilket skalper äro kända, ej vidare betydande. Utom
Chaco är det blott ett litet område i Guyana.
Hufvud-jägare äro däremot en stor del af Sydamerikas indianer.
Det var den första skalp från Sydamerika, som hamnat i en
samling.
’) G. Friederici: Skalpicren und ähnliche Kriegsgebräuche in
Amerika. Braunschweig 190G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
