Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den histo-
riska bak-
grunden.
Trots alla de många skönheterna i det enskilda, trots den poesi,
med vilken Runeberg tecknat bifigurerna Tekmessa och Eubulos, gör
dock Kungarne på Salamis såsom helhet ett lärt och kallt intryck.
Vi sakna den medryckande inspirationen i Kung Fjalar. Till en del
torde detta möjligen bero
på det långa tidsavståndet
mellan början och slutet.
På minskad skaparkraft be-
rodde det icke, ty under
dessa år diktade Runeberg
sitt främsta verk, Fänrik
Ståls sägner, vars första del
trycktes 1848, och vars andra
utkom 1860.
Ingen diktskapelse torde
väl hava gripit så djupt in i
både det finska och det sven-
ska folkets liv som denna.
För den generation, som på
1860-talet satt på skolbän-
ken, var Fänrik Ståls sägner
poesien över huvud taget,
och det var denna diktcy-
kel, som för oss trängde ut
Frithiofs saga såsom natio-
nalepos. Och dock var den
uppgift, som Runeberg här
ställt för sig, nästan över-
mänskligt svår. Fosterlands-
kärleken i dess högre form är en känsla för folkets liv genom tiderna,
vilar i viss mån på historisk grund. Finland, såsom avskilt från Sve-
rige, ägde då knappast en historia eller en nationellt utformad forntid.
Kalevalatiden var före 1840-talet, praktiskt taget, ännu okänd, den
götiska forntiden, vilken för Sverige spelat en så stor roll, var i Fin-
land oanvändbar, och de braskande uttrycken för den samtida svenska
patriotismen stötte Runeberg såsom både löjliga och motbjudande.
Det nya Finlands historia började med kriget 1808, och detta förefaller
såsom en tilldragelse, vilken knappt bör kunna hava eldat en skald till
någon hänförelse, ty ett mera nesligt krig har vårt land knappt fört.
Ehuru Gustav IV Adolf trots sin vid denna tid obestridliga sinnes-
rubbning hade en klarare uppfattning av den politiska situationen än
Titelblad till Fänrik Ståls sägner, i. 1848.
Fänrik
Ståls säg-
ner.
EN SAMLING SÅNGER
JOHÀXT ÎTO7IG RWEBEÄCF.
O
0
0
0
<P
O
0
0
0
0
0
♦
V
0
0
0
:
0
0
1
?
0
0
%
0
é
438
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
