Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nadssaga, ungdomstiden, sägas vara avslutad, men hans yttre biografi kan dock
lämpligen fortsättas till 1837, dä han såsom lektor flyttade till Borgå.
Redan under Åbotiden hade Runeberg bildat ett kotteri av lik- Lördags-
tänkande, begåvade kamrater, och efter flyttningen till Helsingfors sallskaPet-
kommo de varandra än närmare. På
våren 1830 sammanslöto de sig till ett
sällskap, som kom att kallas Lördags-
sällskapet, därför att medlemmarna till
en början träffades på lördagarna. De
råkades turvis hos varandra en dag i
veckan än hos den ene, än hos den
andre och voro ej många, då sällskapet
var som manstarkast endast femton:
Runeberg, Nervänder, Cygnæus, Nord-
ström, Snellman, mot slutet Zacharias
Topelius — för att nämna de mera be-
kanta; mera tillfälligt kom även Elias
Lönnrot. Här var således det unga
Finland samlat, det kotteri, som skulle
trycka sin stämpel på den kommande
utvecklingen. Den rikaste begåvningen
ansågs Johan Jakob Nervänder vara.
Fredrika Runeberg, f. Tengström.
Skuggporträtt. Runebergs hem i Borgå.
Han blev sedan en av Finlands mest berömda fysiker och var under
ungdomen även poet. Mera allmänbildad än de andra, genialisk och
paradoxal i sin konversation, synes han hava varit den ledande inom
kotteriet, t. o. m. i så hög grad att de andra kände hans överlägsenhet
tryckande. En betydande begåvning var ock den lärde historikern och
juristen Johan Jakob Nordström, som sedermera flyttade över till Sve-
rige, där han blev riksarkivarie. Den största insatsen i den följande
utvecklingen gjordes dock av Johan Vilhelm Snellman, som då ännu
blott var student. Hans huvudämne var filosofi, och ett tiotal år senare
betraktades han såsom en av Hegels mest betydande efterföljare. Sin
viktigaste insats gjorde han emellertid som politiker och såsom primus
motor till den fennomanska rörelsen. Några stadgar hade Lördags-
sällskapet icke, utan var en fullkomligt fri sammanslutning av några
vänner för att diskutera de frågor, som lågo dem om hjärtat. Likväl
fanns det, såsom Söderhjelm skriver, ett program, om än ej formu-
lerat: »fosterlandets utveckling i kultur, tillgodogörandet för detta
ändamål av nya vinningar i vetenskap och intellektuellt åskådnings-
sätt, skapandet på detta sätt av ett nytt Finland, medvetet om sin
nationalitet». Sällskapet inskränkte sig därför ej blott till diskus-
381
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
