Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem kunna, om ock i en annan form, följas långt tillbaka i hans
skrifter. Dessa sex brev lämnade han 1838 till tryckeriet, men upp-
lagan kom aldrig ut, utan makulerades. Orsaken känner man icke.
Naturligtvis kan man tänka, att den varit räddhåga, ty han sökte
just då både en professur och ett pastorat. Men i så fall är det oför-
klarligt, att han dock publicerade Det går an och Marjam. Man vill
därför tro Almquist, då han för Janne Hazelius uppgav, att han av-
brutit tryckningen, emedan han trodde, att allmänheten genom andra
arbeten borde först beredas, innan den vore färdig att smälta dessa
idéer. Det var i det syftet han gav ut Det går an, där han i novel-
lens form behandlade den första punkten: om familjen. Emellertid
fortsatte han med själva avhandlingen. När de följande sju breven
skrevos, är ej säkert. Att det varit först på 1840-talet, är tydligt,
ty de förutsätta polemiken om Det går an, men vad själva tankarna
angår, voro dessa med all sannolikhet, åtminstone i huvudsak, klara
för Almquist, redan då han skrev de sex första breven och novellen.
Europeiska missnöjets grunder kan därför anses såsom en kommen-
tar till novellen, och mer än detta parti — om familjen — kom
Almquist icke att utarbeta. Avdelningarna om religionen och om
staten blevo aldrig skrivna.
Den tredje boken börjar med ett angrepp på vigseln. I och för sig
kan ju denna vara en vacker akt, men högeligen ofta blir den ett »medel
i materialismens, bedrägeriets, rofferiets, våldets hand» och gör den
ena kontrahenten till den andras slav. Härigenom är vidare »den
opinion hos människorna inkommen, att, så fort blott denna akt för-
siggått för en man och kvinna, så är saken dem emellan ren, tillåtlig
och kysk, om ock ingen andlig förening genom överensstämmelse och
själarnas livliga, men fromma ingång i varann finnes till hos personerna».
Kunde vigsel blott ske, då en dylik överensstämmelse funnes, så vore
mindre att säga mot bruket. Men detta är en omöjlighet. Vigseln
är därför ett band, genom vilket den ena parten sättes i tillfälle att
förtrycka den andra, och detta gäller ock det s. k. civiläktenskapet,
vilket är »så till vida sämre, som ännu mindre av religion däruti
ingår». I stället böra fria, på andlig överensstämmelse grundade för-
bindelser komma, vilka, när den ena parten så vill, kunna upplösas:
»Ingen skall hava rättighet att till sig taga och hos sig kvarhålla
någon myndig (man eller kvinna) emot dennes vilja». Och i samband
därmed drar Almquist upp ett stort, starkt socialistiskt framtidspro-
gram. Först fordrar han kvinnans fullständiga emancipation: »Varje
kvinna skall vid viss ålder vara myndig och hava fullständiga poli-
tiska rättigheter», och då kvinnan i regeln mognar tidigare än mannen,
340
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
