Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Almquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tiska och civistiska uppfattning -— ansågos nästan såsom de viktigaste. De yngres
Manhemsförbund var även så till vida en skola, som för uppflyttning i en högre
grad fordrades — liksom för uppflyttning i en högre skolklass — en inför för-
bundet avlagd examen. Ordensgraderna och ceremonierna voro blott avsedda för
de yngres förbund, under det att de äldres däremot erinrade om Götiska förbun-
det — således ett patriotiskt sällskap utan grader och utan ordensceremonier.
Dess egentliga uppgift synes hava varit att fungera såsom ett slags skoldirektion
för de yngres förbund. Idéen hade säkerligen upprunnit i Dahlgrens hjärna, ty
han var ju specialist på sällskap och ordnar av olika slag.1 Att orden fick en
specifikt götisk karaktär, berodde däremot nog på Cnattingius, som, ehuru han
aldrig tillhörde Götiska förbundet, likväl var en av dem, som ivrigast verkade för
spridandet av kännedomen om den fornnordiska litteraturen. I de äldres förbund,
som bestod av de tre stiftarna, invaldes dels de bägge bröderna Afzelius, seder-
mera ock Anders Fryxell och Sondén, vilka båda voro lärare i skolan, dels en
ganska stor mängd personer, vilka icke i någon egenskap tillhörde skolan. En
bland de första av dessa var Almquist, som troligen inträdde i januari 1816.
Andra mera bekanta medlemmar voro den ivrige swedenborgianen överstelöjtnant
Mårten Sturtzenbecher, J. G. Liljegren, sedan riksantikvarie, skalden Hedborn,
Johan August Hazelius och Jonas Wærn, vilka kort därefter blevo Almquists för-
troligaste vänner; också Atterbom blev under sitt uppehåll i Stockholm 1820 in-
vald i förbundet. De äldres avdelning hade således ett mycket löst sammanhang
med läroverket, och även i de yngres förbund intogos ynglingar, som icke till-
hörde Afzelius’ skola.
Enligt den undervisningsplan, som den 16 februari 1816 antogs för de fem
lägre graderna, funnos, efter vad det förefaller, eller skulle åtminstone finnas, sex
lärare :
»1.) Den filosofiska undervisar först om de rena, sinnliga nordiska myterna,
giver sedan en filosofisk förklaring över dessa myter och deras betydelse, bildar
slutligen genom förklaringen av Surturs världsförbränning hedendomens övergång
i den kristna andan och visar i de högsta graderna, huru sann konsekvent man-
lighet endast i denna anda kan leva.
2) Den poetico-historiska undervisar i hela fältet av våra nordiska konunga- och
kämpasagor, såväl de poetiska som de historiska. Utom det att lärjungarna böra
känna sagornas historiska innehåll, skall denna lektion hava till huvudsyfte att
lära dem i djupet känna det götiska kraftfulla liv, som lever i själva sagornas stil.
I de högre graderna ger även denna lektion undervisning i de gamla landskaps-
lagarna och bildar för övrigt övergången från den filosofiska till den historiska.
3) Den politico-historiska undervisar i Nordens politiska historia och skiljer sig
från den förra därigenom, att den blott föredrager sanna fakta. Den börjar dock
icke förr än i sjätte graden, sedan källorna för Nordens historia först äro till-
räckligt kända. Däremot bör redan i andra graden början göras med under-
visning i Nordens äldsta geografi samt sedermera även bibringas en säker kro-
nologi.
4) Den filologiska undervisar i det gamla nordiska fornspråket, vars kännedom
grundlägges genom en säker grammatik och grammatiska övningar. Början göres
1 Vid Linköpings gymnasium fanns sedan 1809 ett Sällskap för vitterhet, vilket an-
tagligen stiftats av gymnasisten Dahlgren. Då han sedan, 1823, uppehöll sig i Linköping
för avläggande av pastoralexamen, stiftade han för gymnasisterna ett sällskap av samma
art som Manhemsförbundet: Sällskapet för forntida minnen.
248
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
