Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pressen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
åter beroende på det sätt, på vilket tidningen skötts. Hierta tog nu upp planen,
associerade sig med Magnus Jacob Crusenstolpe, och så började bägge att i
förening utgiva Riksdags-Tidning. De samtidigt framträdande konkurrenterna —
Eremiten under 1828 års riksdag, Riksdagsmannen och Fäderneslandets
Riksdagsblad — blevo nästan genast slagna ur brädet och slutade efter några få nummer.
Riksdags-Tidning gick däremot så bra, att de första numren måste omtryckas i
en ny upplaga, och på affären förtjänade var och en av de bägge kompanjonerna
5,300 rdr banko. Men så hade också Hierta lagt sin tidning på en ny bog. I
stället att fylla de första numren, innan riksdagsarbetet kommit i gång, med
innehållslösa hälsningstal och dylikt, gav redaktionen — skriver Harald Wieselgren —
»en väl sammanställd översikt av de sedan sista riksdagen vilande frågorna samt
av de ärenden i avseende på statsreglering, beskattning, finanser, lagskipning och
ekonomi, i vilka förra riksdagen uttalat sig till Kungl. Maj:t i form av beslut
eller önskningar. Här hade man alltså genast en uppsats, väl ägnad att läsas
vid sidan av Kungl. Maj:ts berättelse på rikssalen om vad sig i rikets styrelse
tilldragit och att framkalla jämförelser med den begynnande riksdagens åtgärder.»
Med denna tidning, som naturligtvis upphörde kort efter riksdagens avslutning
(maj 1830), kom Hierta att visa en annan egenskap, som han hade, kanske den
mest framträdande: den praktiska affärsblicken. Denna röjde sig också däri, att
han, för att i tid kunna få ut sin tidning, på hösten 1829 inköpte ett eget tryckeri
och började med ett förlag, som efter några år blev ett bland de mest betydande
i landet. Med sitt tryckeri såsom materiellt stöd beslöt Hierta nu att konkurrera
med de andra tidningarna. Mönstret skulle bliva de samtida franska och engelska
tidningarna med deras mera lättlästa innehåll, deras aktualitet och vakenhet. Från
början tänkte han att snarare bliva tidningens förläggare än dess egentlige redaktör.
I stället skulle den utgivas av ett kotteri av sex personer, vilka var och en skulle
svara för sin avdelning; av dem skulle Hierta enligt egen uppgift blott »vara till
hands för att biträda, där det behövdes, för dagens frågor, för polemiken o. s. v.,
dock icke såsom huvudperson. Den ekonomiska nettobehållningen av bladets
utgivande, i fall det blev någon, skulle delas i sex delar, men jag ensam åtog mig
risken, i fall företaget misslyckades, emot att å andra sidan få räkna mig till godo
behållningen av de annonser, som med tiden kunde erhållas, efter avdrag av deras
proportionella andel i tryckningskostnaden.» Av det tillämnade bolaget blev
emellertid intet, den ene efter den andre av konsortiet drog sig tillbaka, och Hierta
fick därför ensam åtaga sig tidningens utgivande, skötsel och — ansvar. Så
utkom den 6 december 1830 det första numret av »Aftonbladet i Stockholm».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
