Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
väl vansläktats från sina förfäder, men ännu lever en gnista av
gudaflamman i Nordens bröst. Och du är den, som åter gjort vårt land
aktat i världen. Du har gjort mycket, men du är för god, du vill
förbinda alla, och därmed vinnes ej folkets hjärta, ty »älska svensken
kan, men endast den han fruktar». Folkets gunst är en irrskensära.
Sveas spira måste vara en Herkulesklubba:
Sök bifall ej. Din krans låt Minnet vira!
Ej hatten av, men kronan på av stål!
Det ädlas ovän är det populära,
Och dagens bifallssorl är platta sinnens ära.
Upp silverhårige Hårfagers like!
Ner bördens högmod, ärans krycka ner!
Du har ej ärvt, men du förvärvt hans rike
Och byggt och ordnat det, och det är mer.
För snillets anspråk en gång födselns vike
Och slumpens gåva för vad Guden ger,
Den gode Guden! Bäst är, vad han delat,
Och ej vad mänskan gör, är stort, men vad hon velat.
Jag Svea sjungit, jag har Frithiof sjungit.
Natur och Gud och mänskan sjöng jag glad.
Egentligt levde jag, blott då jag kvad.
Från norr till söder vinden ofta sprungit,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
