Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tegnér
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så tror jag dock ej, att jag försummar första tillfälle att deltaga däri. Har du
hört, om det blir någonting av med den påtänkta Tidningen för vetenskap och
konst?» Denna tidning var, såsom man torde erinra sig, ämnad att ersätta
Polyfem och skulle utgivas av Askelöf, och Tegnér tyckes således, åtminstone ett
ögonblick, hava tänkt på att bliva medarbetare i ett nyromantiskt organ.
Askelöfs blad kom emellertid aldrig till stånd, och i stället började Palmblad att
utgiva Swensk Literatur-Tidning. Om denna skrev Tegnér till Adlerbeth (i februari
1813): »Den nya Literaturtidningen tycker jag artar sig rätt väl. Vet du, vem
som skrivit recensionen över psalmerna? Hammarskölds översikt över danska
litteraturen är likväl ofta allt för ensidig, isynnerhet vad Oehlenschläger angår.»
Detta låter ju relativt välvilligt, och i samma brev är han ursinnig på Wallmark,
vars ganska goda recension av Lings Agne han kallar »det uslaste mischmasch,
som någonsin blivit satt i trycksvärta». Då Wallmarks Journal på grund av en
politiskt misshaglig artikel kort därefter indrogs (se förut sid. 68), skrev Tegnér
till Adlerbeth: »Ett av tidens tecken är förbjudandet av Wallmarks Journal, som
här berättas för säkert. Jag önskade blott, att det skett av andra grunder, än
dem man här uppgiver.» Utan att intaga någon utpräglad partiställning hade
Tegnér således med sina sympatier kommit den nya skolan allt närmare, och
samtidigt hade hans ovilja mot Wallmark ökats. I oktober 1813 kom emellertid
en recension i Swensk Literatur-Tidning över det fjärde Idunahäftet, och denna gav
både ros och ris åt Tegnérs dikter. Recensenten (Hammarsköld) fann Skaldens
morgonpsalm vara »ett litet mästerstycke av hänförande värme och innerlig naivitet.
Dess oförvissneliga behag kunna ej kritiskt analyseras; de böra odelade njutas, och
de skola förtjusa var och en, som med sinne för de milda gratiernas språk
förenar sympatien med skaldens — och konstnärns i allmänhet — här så levande
och rent tecknade sinnelag.» Även Den gamle hedningen berömmes, men där
förekommer en reservation: »Dock nedtryckes det hela av ett särdeles koketteri
med eddiska myter och gudanamn — som går så långt, att skalden till och med
lånar från tyskarna den för isländarna främmande gudinnan Hertha — och
strålar av mera faux brillant än av gedigen metall.» Fem dagar efter det att denna
recension stod i Literaturtidningen och innan Tegnér fått läsa den, skrev han till
Adlerbeth: »Det skall bli artigt att se, vad Literaturtidningen säger om oss. Jag
väntar mig en duktig läxa. Åtminstone måtte Hammarsköld vara mig gramse,
då han i sina Studier, där han talar om Iduna, alldeles ej nämner mig, men väl
Afzelius. Saken är mig naturligtvis likgiltig och skall ej hindra mig att göra honom
all rättvisa. Med Literaturtidningen är jag i det hela rätt nöjd och önskar, att den
måtte kunna fortfara.» Tyvärr vet man ej, hur Tegnér uppfattade recensionen, ty
i de Tegnérska breven finnes en lucka mellan den 28 oktober 1813, då han skrev
det nu citerade brevet till Adlerbeth, och den 3 mars 1814, två dagar efter festen,
vid vilken Nore utdelades. Men all sannolikhet talar för, att han mera fäst sig
vid Hammarskölds klander än vid det starka berömmet. Likaså är det tydligt,
att han trots sina växande sympatier för den nya skolan hade en mycket låg
tanke om Hammarsköld som kritiker — liksom för övrigt ifråga om Wallmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
