Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ädelt och duglig till alla livets funktioner». Universitetets plats var i
huvudstaden, som måste vara centralpunkten »för nationens högsta
krafter i lagstiftning, i styrelse, i vetenskap, i konst». Ej ens i denna
punkt var Geijer alldeles omedgörlig. Vore — säger han — det
fråga om inrättandet av ett nytt universitet, borde naturligtvis ortens
lämplighet diskuteras, och nekas kan ej, att en huvudstad erbjuder
vissa fördelar. »Dessa fördelar äro alla på de praktiska
vetenskapernas sida. De stora praktiska inrättningarna äro merendels förenta i
huvudstaden. Där har läkaren tillfälle till den lärorika erfarenheten på
de stora sjukhusen, juristen kan med sitt studium förena
erfarenhetsläran av landets förnämsta domstolar. I alla praktiska
vetenskapsämnen, som fordra dyrbarare eller mera komplicerade försök och medel,
erbjuder huvudstaden möjligen en lättare tillgång. Dessa fördelar
motvägas dock av andra olägenheter.» Universitetets karaktär är
mera av teoretisk än praktisk art. »Ingen kan livligare än
recensenten vara övertygad om det praktiskas stora vikt och värde, men han
hyllar även här grundsatsen: allt på sin plats.» I en huvudstad
smittas vetenskapen lätt av »societetens ton», och den ryckes lättare
med av partikampen. Är det då en olycka, att det finnes
»vetenskapliga asyler, dit den politiska faktionsandans furier ej ännu trängt?»
Men — som sagt — dessa olika synpunkter förtjäna beaktande, om
frågan vore att inrätta ett nytt universitet, däremot icke då
universitetets läge redan är bestämt.
Geijer var i varje fall mindre konservativ än Biberg, som författat den del av
konsistoriets yttrande, som berörde polismål. Biberg nöjde sig emellertid ej
härmed, utan utgav en särskild avhandling Om sann och falsk liberalism, införd i
Svea 1823 och riktad mot den nya liberalismen i allmänhet. Här framlägges den
rena och osminkade ultraismens program, vartill Geijer och den historiska skolan
aldrig anslöto sig. Universitetets kraftiga motstånd gjorde emellertid, att attacken
mot dess jurisdiktion rann ut i sanden, och nya statuter, genom vilka denna
jurisdiktion avskaffades, utfärdades först 1852.
Den stridsställning, som Geijer på 1820-talet kom att intaga mot
liberalismen, förde honom i praktiska frågor längre åt höger, än han
teoretiskt stod. Vid riksdagen 1828—1830, då han var universitetets
representant, tillhörde han den yttersta högerflygeln och försvarade
t. o. m. indragningsmakten. Till en del kan denna inriktning hos
honom nog förklaras av hans intima umgänge med Järta, som 1825
flyttat till Uppsala och som genom sin personlighet, sin
samhällsställning, sitt snille och sin lärdom starkt imponerade på den nio år
yngre Geijer; det var också troligen mer än en tillfällighet, att Geijers
»avfall» inträffade omedelbart efter Järtas avflyttning från Uppsala.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
