Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Geijer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är sant, att dessa dikter voro mera folkliga än fosforisternas,
och i sin avhandling framhåller Geijer mycket starkt denna fordran
på folklighet. Men teoretiskt låg häri icke någon avgörande skillnad
från nyromantiken, ty trots det ungdomliga talet om poesiens
»chifferspråk» svärmade även denna för folkböcker och folkvisor. Skillnaden
mellan Geijers och Atterboms romantik låg, enligt min mening,
huvudsakligen på ett annat, om ock närgränsande område.
Nyromantiken — i viss mån också nyhumanismen — betecknade en flykt från
verkligheten. Geijer däremot hade till ett harmoniskt helt förenat
fantasi och verklighetssinne. Denna förening var resultatet av hans
ungdoms bildningskamp, närmast en frukt av hans engelska resa, och
det var framför allt härigenom, som han gjorde en insats i den
svenska nyromantiken. Den blev där av betydelse icke blott för
Geijer själv, utan ock för den unge skald, som snart blev hans
närmaste vän, för Atterbom, ty det problem, som denne i sin främsta
dikt, Lycksalighetens ö, behandlar, är i själva verket detsamma, som
Geijer i sin ungdom sökt lösa: motsatsen mellan verklighetens plikter
och fantasiens drömmar. Lösningen blev teoretiskt densamma som
för Geijer, men också blott teoretiskt, ty praktiskt kunde aldrig
drömmaren Atterbom tillägna sig Geijers sunda verklighetssinne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
