Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hans Järta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nyromantiska statslära, som fått flera ferment från Schellings filosofi, utvecklades vidare
av den store rättshistorikern Friedrich Karl von Savigny i den 1814 utgivna
broschyren Vom Beruf unserer Zeit für Gesetzgebung und Rechtswissenschaft, som
betraktas såsom den historiska skolans fundamentalskrift. I stället för 1700-talets
rationalistiska konstruktion trädde nu romantikens historiska uppfattning. Ett folk
är icke, såsom Hobbes och Rousseau förmenade, blott en samling samtidigt
levande individer. Folket är i stället något, som ständigt lever och i vars liv den
för tillfället existerande generationen blott är ett led.
1700-talets mera materialistiska statslära uppstod på nytt i den moderna
liberalism, såsom vars lärofader man räknar engelsmannen Jeremy Bentham
(1748—1832). Hans filosofi är i själva verket blott det tidigare 1700-talets utilitarism,
kanske i en något mera krass form. Nyttan är det högsta, och det är nyttan,
som bestämmer människornas handlingar; »man skall avhålla sig från brott, ej
därför att de äro omoraliska, utan därför att de kunna medföra straff, som
innebära ett större lidande för brottslingen än den lyckokänsla, han får av brottets
begående». Statens uppgift är att skapa en dylik lyckokänsla hos det största
möjliga antalet individer, och för tradition o. d. hade Bentham intet sinne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
