Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Hans Järta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I juni 1809 utnämndes han till statssekreterare för finanserna, men
då den nye kronprinsen med sin härskarvilja trädde in i regeringen,
kommo han och Järta att stöta samman, och redan i mars 1811 tog
Järta avsked. I november 1812 förmådde man honom att mottaga
platsen såsom landshövding i Falun, och inom sitt län blev han
fullkomlig självhärskare, icke blott lydd och beundrad, utan, som det
tyckes, även älskad. Men så tog sig regeringen före att till
kyrkoherde i Stora Tuna utnämna en annan än den, som Järta ville hava,
och då var Järta genast färdig med sin avskedsansökan (1822), ehuru
han såsom landshövding ju ingenting hade att göra med
ecklesiastikstaten. Efter detta var han åter blott privatperson, och nu började
han en högst betydande författarverksamhet.
Järta och de litterära partierna.
Som vi i det följande få se var det 1816 fråga om att utgiva en
tidskrift, som skulle bliva organ för de s. k. neutrerna. Men utgången
visade, att något dylikt parti i själva verket ej existerade. Den
drivande kraften var denna gång Tegnér. Jag kunde — berättar Järta
»då ej lova säkert något bidrag därtill, men förklarade mig, så vitt
jag medhunne, vilja skriva ett eller annat stycke. Leopold, i början
ivrig för idéen, blev, som Tegnér trodde, dragen därifrån av
Wallmark. Man kom i synnerhet icke rätt väl överens om syftningen,
som Tegnér, gubben Adlerbeth och jag m. fl. yrkade böra bliva
neutral i det egentligen litterära. Slutet blev, att var och en en gång
skulle skriva något och insända till Wiborg, vilken skulle bliva
utgivaren. Tegnér reste med föresats att ensam, om andra ej ville
göra något, sätta saken i gång. Men ingen bit kom ifrån honom
och ingen från någon annan.» Vid denna tid kunde Järta nog
göra anspråk på att vara neutral. Såsom Kellgrens vän beundrade
han den gustavianska poesien, och såsom gustavian räknade han ock
författaren till Eglé och Annette. Men om de övriga
eftergustavianerna hade han mycket låga tankar, och ännu lägre satte han de
unga skalderna i Phosphoros och Poetisk kalender, som ju då ännu
ej hade åstadkommit några mästerverk. Med sin gustavianska smak
stötte han sig helt naturligt på deras poetiska chifferspråk, som
onekligen utmanade till satir, och för satiren hade Järta en mycket stor
begåvning. I enskilda kretsar spredos nu några av honom författade
satiriska dikter, som även nådde fram till de egentliga adressaterna.
En dylik börjar:
En nordlig västanfläkt mot södern östligt svalkas
Och blandar hettans köld med värmens kalla fläkt.
Från Auras aftonkvalm avlägsenheten nalkas
Och mörkrets strålar kläds i aftonrodnans dräkt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0441.html
