Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Atterbom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utveckla båda dessa egenskaper. Det blev, såsom han gestaltade det,
såväl ett djupsinnigt idédrama som en stor lyrisk dikt, behandlande
livets högsta frågor.
Fågel blå.
Själva sagan i Fågel blå kan följas långt tillbaka i tiden, vissa
av motiven ända till Indien och till den antika litteraturen, och den
form, som sedan går igen hos Atterbom, var färdigbildad redan på
1100-talet, i en fornfransk »lai», lai d’Yonec. Då sedan genom
Perraults ryktbara samling dylika fésagor blivit på modet, skrev madame
d’Aulnoy, väl efter muntlig tradition, den saga, l’Oiseau bleu, som
blev Atterboms källa. 1794 översattes den på svenska och
trycktes i Falun under titeln: »En mycket eftertänksam historia, om Blå
Fogel, det är, huruledes en ung konung blef af ett troll, igenom
dess list uti en Blå Fogel (till en Papegoja) förwänd, i hwilket
tilstånd han uti 7 år uthärda måste, men emellertid fägnade sig af sin
kärestas samtal intil dess afwunden honom sådant nöje afskar,
hwaröfwer han så när kommit om lifwet, dock ändteligen befriad och kom
til sin förre gestalt igen. Framgifwen af Philander. Fahlun, tryckt
hos P. O. Axmar 1794.»
Denna folkbok var Atterboms enda källa, och han kände icke ens
till madame d’Aulnoys franska original. Bearbetningen till ett
sagospel började han redan i februari 1811, och i Poetisk kalender för
1814 tryckte han ett fragment, sex scener. I Swensk
Literatur-Tidning recenserades detta av Hammarsköld med översvallande och —
som vi nu kunna säga — fullt förtjänta lovord; från det motsatta
lägret däremot utkom en parodi, »Fågel blå, dramatiserad folksaga i
fem akter», av Anders Lindeberg, som kort därefter fick anställning
i Wallmarks tidning,[1] men någon recension förekom icke i Allmänna
Journalen, endast några speglosor i förbifarten. Måhända kände
Wallmark, att här icke var någon lämplig angreppspunkt, ty
förtjusningen tyckes hava varit tämligen allmän. »Jag har nu läst din
kalender» — skrev Geijer. »Vackrare saker, än din Fågel blå innehåller,
[1] Om tonen kan man genom följande utdrag få en föreställning:
Fågeln: I mitt land har bildat sig ett nytt slag av vitterhet, för vars beskyddare jag
förklarat mig, och till bevis på sin tacksamhet ha däremot författarna av
nya sekten konstituerat mig till landets yppersta skald.
Florinna: Men prins, ni är ju bara tre och tjugo år!
Fågeln: Ja, det gör ingenting. Nog av, jag behagar mitt parti. Vi ha svurit ett
evigt hat till förnuft och sans och rim, vi kringsväva i eterns rymder, mätta
oss med hexametrar, jamber, sonetter och canzonetter samt läska vår törst
med begrinande av all skaldekonst och vältalighet, som var före vår tid och
som vi inte kunna göra efter. Jag förnöter min hela tid i umgänge med
språkets musik, den himmelssläktade poesien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0158.html
