Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Biberg, Grubbe, Geijer, Atterbom. T. o. m. naturvetenskapen
förvandlades — såsom Hwassers exempel visar — till filosofi, och den
på 1830-talet utbrytande kampen mellan Uppsala och Stockholm blev
därför icke blott en strid mellan huvudstad och universitet, utan
ock mellan tysk filosofi och empirisk forskning, mellan konservatism
och liberalism.
Den religiösa reaktionen.
Denna Uppsalafilosofi var nämligen en vapendragare åt den
reaktion, som vid denna tid gick fram över hela Europa och som
särskilt vände sig mot upplysningens och den franska revolutionens
idéer — inom politik, filosofi och religion. Icke minst karakteristisk
för romantikens tidsålder är den starka religiösa reaktionen mot det
gångna århundradets skepticism och materialism. Då hade man inom
de ledande upplysningskretsarna nästan blygts för att bekänna sig
såsom kristen, och i stället hade man velat vara »filosof» utan
»prejugéer». Nu däremot förkunnade man högt sin tro, och de flesta
av det unga släktet voro även varmt religiösa personligheter. Här
hava vi således den punkt, där upplysning och romantik kanske
skarpast stodo mot varandra, ehuru vi redan, i föregående del, sett, att
den religiösa renässansen vid 1800-talets början alls icke var utan
förberedelser under den gustavianska tiden. Jag skall i det följande
utförligare återkomma härtill.
Nationalismen.
Ännu ett drag återstår i den nya tidens fysionomi. Upplysningen
hade varit kosmopolitisk. Romantiken både i Tyskland och Sverige
är däremot i hög grad nationellt betonad. Utan tvivel har den
svenska romantiken i detta fall tagit intryck från de samtida
rörelserna i Tyskland, av den nationella pånyttfödelse, som det
napoleonska förtrycket och det följande befrielsekriget där framkallade. Men
goticismen — eller den form, som denna nationalism hos oss fick —
har dock huvudsakligen rent svenska förutsättningar, och vi hava ju
mött ansatser till den i 1700-talets förromantik samt, längre tillbaka,
i rudbeckianismen. Det lömska ryska överfallet och Finlands förlust
bragte denna nationalism till mognad, och för oss fick det finska
kriget samma betydelse, som kampen mot Napoleon hade för Tyskland.
Även härtill skall jag i det följande återkomma och har här blott
velat framhålla de allmänna huvuddragen hos den svenska litteraturen
under tiden 1810—1830.
För att rätt uppfattas måste, såsom härav framgår, 1800-talets
svenska litteratur ses mot bakgrunden av de stora europeiska
kulturrörelserna, och vi vända oss därför till dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:53:02 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/5/0025.html
