Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Franzén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
garrulitas senilis, som blev hans senare diktnings stora olycka. Även
som dramatiker försökte han sig, och inskickade 1800 till Svenska
akademien en tragedi, Erik Knutsson, som han planlagt redan före
utrikesresan. Den erhöll icke något pris och finnes ej heller kvar
annat än i fragment.[1] Den var — för att tillmötesgå akademiens
smak — skriven ej på blankvers utan på alexandriner, och planen
synes mig, särskilt i den första avfattningen, icke så litet erinra om
Voltaires Mérope. Å den andra sidan ha dock både Shakspere
och Schiller spelat in, och ett fragment, som Castrén meddelar,
röjer, så vitt jag kari se, en tydlig inverkan från Schillers diktion.
Ett barn blott av naturen
Jag känner knappt min börd. På legda armar buren
Jag aldrig somna fått i egen moders famn,
Och aldrig för min far jag jollrade hans namn.
Hon dog, när jag blev född, och han försvann ur bygden,
Förföljd, ty på vår jord förföljs ju själva dygden etc.
I varje fall står en dylik vers närmare till Schiller än vare sig
till Shakspere eller till de franska klassikerna. Överhuvud fick
Schillers filosofisk-didaktiska diktning genom sin idealistiska
tendens en stor betydelse för Franzéns senare författarskap, liksom
den fick det även för Leopold.
Till nästa års tävlan sände Franzén ett långt didaktiskt poem,
Människans ändamål, som likväl kom för sent in. Han diskuterar
här den kantska filosofien, men medger själv i brev till Rosenstein,
att »om sången över Creutz var felaktig genom för mycken
bildrikhet, torde detta poem vara det genom för mycken metafysik».
Dikten blev icke tryckt, men Castrén, som läst den, finner den
»som helhet nästan oläsbar: en filosofisk avhandling på alexandriner
med retoriska fraser och utrop!» Endast såsom lyriker bibehöll
Franzén under dessa år något av sin originalitet, ehuru flera av
hans nu tryckta dikter äro omarbetningar, — och icke alltid
förbättrade omarbetningar — av äldre. Högst stå, egendomligt nog,
hans dryckesvisor, särskilt den nästan dityrambiska Dessertvinet
(1807), sedan riktigare kallad Champagnevinet.
Överflyttningen till Sverige.
I januari 1808 bröto ryssarna in i Finland, i mars besattes Åbo,
och i maj svuro universitetets professorer, bland dem Franzén,
trohetsed åt ryske tsaren. Så vitt man kan se tyckas dessa händelser
ej hava gjort något starkare intryck på Franzén, ingen dikt har
ägnats åt dem, och då Alexander året därpå kom till Åbo, hyllades
[1] Helt och hållet omarbetat trycktes dramat 1836 under titel Drottning Ingierd eller
mordet på Eljarås.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0662.html
