Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Franzén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stroferna hava svällt ut till tjugoåtta, en stor del av den »vidskepelse»,
som stött Leopold, hade mönstrats ut — spökena, klosterlamporna,
älvorna, som vid månljuset dansade på gräset — statsmannen och
ambassadören hade uppmärksammats, de friska, originella bilderna
hade utbytts mot de schablonmässiga fransk-klassiska, och i det
hela hade Leopold fått sin vilja igenom. Romantikens anlopp var
tillbakaslaget.
Franzén efter 1797.
Franzén var icke någon manlig natur, allra minst en Thorild, som
kunde sätta sig i spetsen för en revolution; han var ett barn, och
han föll undan för akademiens anmärkningar. Huruvida han själv
till fullo insåg, huru ny och originell hans dikt var, kan ifrågasättas.
Något estetiskt program, som han fasthöll på samma sätt, som
Thorild fasthöll sitt, hade han knappast, och samtidigt med det att
han skrev sina i Stockholms-Posten införda lyriska dikter, tävlade
han i akademien med didaktiska poem i den hävdvunna stilen.
Vare sig emellertid att akademiens anmärkningar varit orsaken eller
ej, faktum är, att Sången öfver Creutz blev vändpunkten i hans
poetiska alstring. Hittills hade han utvecklat sig i riktning mot en
allt starkare romantik: efter 1797 avlägsnade han sig allt mer och
mer från denna. Härtill kunna dock flera orsaker hava samverkat.
1798 hade han förlovat sig med Lilli Roos, och året därpå hade
blivit gifta. Den Selma, som endast var ett drömt, oupphinneligt ideal,
bleknade därför, förklarligt nog, bort i hans fantasi, och den
romantiska erotikens källa hade sinat. Fru Lenngren hade bett honom
att ej glömma bort Selma. Tyvärr — svarade Franzén — finner
jag, »att min oskyldiga tid är förbi, och den korta blomningen har
lämnat kvar blott en ruggig buske, som bär sura frukter». Ännu
mera verkade nog de filosofiska studier, på vilka han nu kastade
sig. De abstrakta begreppen lågo ju ej för en poet av Franzéns
läggning, som i det nyss citerade brevet alldeles riktigt erkände,
att han »i sitt huvud snarare fann en bild än en tanke». I sin
självbiografi skriver han också, att filosofien »förtorkade — att jag
så må säga — källan till mitt poetiska liv». Detta intresse för den
tyska filosofien, närmast kantianismen, berodde utan tvivel på hans
religiositet. Den tyska filosofien skulle ju bygga upp, vad
upplysningen rivit ned, och Franzén såg här till en början nog en brygga till
religionen; det är denna åskådning, som ligger bakom hans
promotionsdikt 1798: Öfver filosofien af det 18:de seklet. Själva
tankeinnehållet är här detsamma, som vi möta hos romantiken. Det
döende århundradet kallas, som så ofta sedan, inför domarskranket,
och dess skepticism, dess materialism, dess ateism fördömas. I
denna natt finnes blott en gryningsstrimma, och det är den nya
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0660.html
