Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Den eftergustavianska tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN EFTERGUSTAVIANSKA
TIDEN
Den 29 mars 1792 — Gustav III:s dödsdag — var det,
som om solen hade gått ned inom den svenska
vitterheten. Ett tidevarv hade sjunkit i sin grav, och
samtidigt kunde man skönja den bleka gryningen till ett
nytt. Upplysningsrörelsen hade förlorat sin livskraft,
och dess gubbålder började. Å den andra sidan utvecklades nu de
frön kraftigare, som förromantiken lagt, för att slutligen, efter 1809,
slå ut i blom. Tiden har således tvenne anleten, ett vänt bakåt
och ett framåt.
Trycktvånget under förmyndarregeringen.
På sommaren 1792 återkom Reuterholm till Stockholm och blev
genast själen i förmyndarregeringen. Han var då uppfylld av ett
glödande hat mot Gustav III, halvt jakobin, och den 11 juli
utfärdade han en tryckfrihetsförordning, som i svammel och oreda söker
sin like. Den proklamerade, att »frihet i tankar och tryck är en
av ett fritt folks dyrbaraste tillhörigheter», vilken man icke utan att
misskänna dess i naturen grundade rättigheter kan avkorta.
Regeringen hade därför beslutat att »återgiva» undersåtarna en allmän
skriv- och tryckfrihet, all censur skulle upphävas, och rätten att
utgiva tidningar skulle stå allom fri. En liberal press blev nu hastigt
förordningens närmaste följd. Lund tog upp Dagbladet Välsignade
tryckfriheten, likaså återupplivade swedenborgaren C. F.
Nordenskiöld sin indragna Medborgaren, Thorilds vän L. M. Philipson
började med den radikala Patrioten, boktryckaren Holmberg satte
upp Extra-Posten, vidare utkommo Werlds-Borgaren,
Människjo-Wännen o. s. v. Men Reuterholms så vackra tryckfrihetsförordning
upplevde blott ett halvt års ålder. Den avled — såsom man
anmärkte — just i själva »tandsprickningen». Den 21 december
utfärdades nämligen en »Warning», som högst betydligt inskränkte
friheten. Regeringen hade tyvärr funnit, att »åtskilliga antingen
oförståndiga eller kitsliga författare vågat att uti deras skrifter
driva och försvara sådana förgripliga satser, vilka icke mindre
påsyfta än upphävandet av regeringssättet», och i följd därav skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0577.html
