Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Lidner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De sentimentala skalderna.
Den sentimentala diktning, för vilken Lidner var den främste målsmannen,
blev på 1780-talet och framåt ytterligt populär, och vi hava sett, att även
Kellgren i Sigwarth och Hilma offrat åt denna tidsriktning. De hithörande
författarna äro väl mycket undermåliga, men de hava en icke ringa
kulturhistorisk betydelse, och vi skola därför en stund uppehålla oss vid dem; vid
behandlingen av romanen och
dramat få vi dessutom tillfälle att
återkomma till denna strömning. I sitt
stora arbete Svenska vitterhetens
häfder har Ljunggren förträffligt
skildrat den, och det kan vara nog
att här blott göra ett sammandrag
av hans framställning.
 |
C. F. Horn.
Gravyr av A. Flint i Horns Små skaldestycken. 1816. |
Wertherfebern.
Ungefär samtidigt med Lidners
framträdande blev Werther bekant
i Sverige. En svensk översättning
av romanen utkom 1783, och tre år
senare publicerades ett dikthäfte:
Werthers första och sista, stunder
av Johan Lundblad, i vilket
författaren vill skildra de i romanen
relaterade händelserna, sådana de
i verkligheten tilldragit sig. Det
är således den unge Jerusalems
historia, han berättar: »Jerusalem
kunde ej längre leva. Han blev Werther. Han dog. — Fråga ej, läsare,
vidare. Den handen, som ej mer var sin egen, avbröt ett blomster, innan
hösten fick borttaga dess blader.» Ett arbete i samma stil är Lottas bref till
en vän under sin bekantskap med Werther (1794), som ursprungligen författats
på engelska, men till svenskan översatts från tyskan. Och 1795 utkom Erik
Peter Älfs Strödda skaldestycken, i vilka ock intagits ett griftkväde: I
anledning af Werthers lidande. Det är en Lidnerimitation, och man behöver blott
läsa slutet för att finna detta:
O, vare himlen lov, som bland de mulna dar,
Dem mera andras nöd än egen för mig målar,
Mig dock ibland den vällust spar
Att känna vid passionens strålar,
Att även jag ett hjärta har.
Mycket karakteristisk för den nya sentimentala smaken är Lorenz Peter
Bagges Försök af en yngling (1794), där det första stycket bär den
uttrycksfulla titeln: Blodskändare, mordbrännare och mördare efter lagen och dock —
en yngling af ädel själ. Samlingen innehåller ock dikter, såsom Lotta till
Werthers skugga. Mera påverkad av Sterne var Carl Bleckert Lybecker, som
1795 utgav Den ensamme eller hjertats philosoph. Bokens innehåll — säger
Ljunggren — består i en redogörelse för de tankar och känslor, vilka tränga
sig på den ensamme. Ingen har ett hjärta såsom han. »Var han träffar en
olycklig, trugar han sig på honom för att dela hans lidande, tager honom i
famn och gråter, varefter vanligen den olycklige på ett eller annat sätt
undandrager sig deltagandet, och hjärtats filosof klagar över otacksamhet... En
afton hade han och hans vän Måns funnit en överkörd gumma; de använde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0510.html
