Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underbar och ståtlig dumdristighet emot all skönhet och ömhet,
emot Gud och naturen, vars imagination är ett vilt kaos av stölder
och vars genis kraft och konst däruti består, att av allt det, som
skalder kunnat göra mest ömt och stort, skapa extremer. Överdådet
synes större än alla hjältars mod. Ärad för trenne stycken, som
lånt sitt värde av en annans förstånd och som — utan detta —
skulle hava varit mera än resten vidunder av en än öm, än ryslig
lögn, dårar han den svaga och stora hop, som kan häpna vid en
blossande meteor, ett blodigt norrsken, men som aldrig hade en
känsla för solen» — vid sin sida tålde Thorild inga andra storheter.
Vida mera tilltalande är en annan liten broschyr, som han skrev
under landsflykten, Om qwinnokönets naturliga höghet, och som kan
anses såsom en fortsättning på fru Nordenflychts strid för kvinnans
rättigheter — i förbigående sagt var fru Nordenflycht den enda
av 1700-talets svenska författare, på vilken Thorild höll. Tanken
i skriften är enkel. Kvinnan är i första rummet människa, därnäst
kvinna: lika skamlöst som att betrakta en karl blott i egenskap
av en han, vore att betrakta kvinnan blott i egenskap av en hon.
Hon skall hava en människas rättigheter, få vara en medborgare
med en dyliks rättigheter och »aldra sist en hon, en älskarinna för
en viss lycklig karl eller, om ni hellre vill, en hustru».
Det sista har en mera personlig adress. I landsflykten hade han
följts av sin älskarinna, Gustafva von Kossky, och hon blev nu hans
hustru. Deras äldsta barn föddes i Lübeck, och även detta bidrog
att tämja himlastormaren. Flänga, lysa och hovera med folk —
skrev han — »hjälper icke hjärtat, något bättre måste man ha, en
livligare fröjd för den långa ålderdomen. Av alla nöjen varar nöjet
att ha ädla barn längst, näst intill nöjet av stora gärningar. Det
är verkligen underligt. Jag har hittills med häftighet sökt det högsta
förstånd; nu börjar jag bli kär i de enfaldigaste dygder.»
Thorild var en stor prosaist, en bland de största vår litteratur
äger. Verskonstnär var han däremot icke, och har såsom sådan
haft en mycket ringa betydelse. Men även här har han gjort en
viss insats, såsom en av göticismens föregångare. Han var nämligen
en ivrig beundrare av Rudbeck; bland de böcker, som han hade
med sig i sitt fängelse, var även dennes Atlantica, och Gjörwell
berättar, att han satte Rudbeck över Homeros, ty »att med så
mycket snille skriva ett stort verk över ett historiskt intet, kunna
så övertygligen ljuga oss fulla samt till den ändan uttömma alla
lärdomens brunnar, det fann han överstiga nästan alla andra
författares förmåga». Under sina juridiska studier tyckes han även
hava läst några av våra gamla lagar, och deras språk har i varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
