- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
399

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Politikens första lag är: Jag vill. Ärlighetens första lag är: vad är
rätt? Det är: vad bör jag vilja.» Den vildaste av politikens
galenskaper är dess tvång på det allmänna förståndet, dess försök »att
från födseln kväva själva kraften att tänka, göra folk till fä genom
blind tro och blind lydnad». Men mot lögnen ropar sanningen »än
i dag så högt, att nästan alla troner darra: nog se vi, vad ni vill, men
frågan är: vad bör ni vilja, det är: vad är det mest rätta?» Jag vet
väl, att politikens vanvett icke beror på någon egentlig ondska hos
de styrande. Det är slaven, som gjort tyrannen, det är dessa
andlige och världslige fånar och mesar, som slagit en krets kring
jordens herrar och »bortskymt för dessas ögon denna första och enda
sanna makt på jorden, som heter folket, om vilket jag ock aldrig i
världens historia läst, att någon konung förmått göra sig ett rätt
begrepp». Nu har folket »sett på sina senor och lärt denna vilda
princip: Jag vill, jag vill». Giv oss därför — utropar han — »det
allmänna förståndets frihet, ärligen och rent, innan den med blod
och våld tages. Se icke på former, akter och statuter! Ty i själens
grund erkänner ingen klok och ärlig man någon annan grundlag
än det mest rätta... Dessa fyra rikets stånd! Visar icke vår historia,
genom tidevarv av våld, svek och elände, att de äro de fyra rikets
obestånd? Erövra dessa fyra barbariska nationer. Gör oss till ett folk!»

Thorild i landsflykt.



I sin naivitet trodde Thorild, som sagt, att han med denna
broschyr gjort Reuterholm en tjänst. I verkligheten var det tvärtom.
Av gustavianerna misstänktes regeringen för att vilja göra en
statskupp, och Thorilds skrift syntes giva stöd åt dessa misstankar.
Då därför polismästaren Liljensparre hos hertigen-regenten yrkade
på häktning och åtal, hade Reuterholm, som för övrigt var sjuk,
svårt att göra sitt eljes så starka inflytande gällande, och den 22
december blev Thorild först uppkallad i hovrätten och sedan
avförd till stadshushäktet. Därmed hade han verkligen blivit en
folkhjälte. Då han dagen därpå i hyrvagn fördes upp till hovrätten,
omgavs vagnen av folkhopar, som ropade: Leve Thorild och
friheten, och på julaftonen skickades en mängd julklappar till den
frisinnade arrestanten. Inför rätta höll sig Thorild rakryggad.
Hovrättens dom föll redan den 17 januari 1793 och var jämförelsevis
lindrig; 14 dagars fängelse vid vatten och bröd. Men den
överklagades både av aktor och av Thorild; den förre yrkade på
dödsstraff. Thorild höll naturligtvis på, att hans uppsåt varit rent och
att han var oskyldig. Mina domare — skrev han — »böra alltid
minnas, att uppöver dem är Gud, att inunder dem är helvetet, att
inom dem är samvetet, alla aktorers aktor, att framför dem står
folket med skarpa, öppnade ögon, och bakom dem väntar hämnden».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free