Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
om en pristävlan. Priset var 20 dukater och ämnet Passionerna;
därjämte medgav sällskapet de tävlande ett fritt val av ämne,
»kommande den utsatta belöningen att tillfalla den, vars arbete
prövas vara det bästa och svarande emot sällskapets väntan». Vidare
försäkrades, att »av namnsedlarna ej mer än den enda, vilken
åtföljer det belöning tilldömda stycket varder öppnad, och att de övriga
auktorerna bliva alldeles okända och kunna återfå sina manuskripter
på sätt, som framdeles skulle tillkännagivas». I slutet av november
samma år tillkännagavs, att nio skrifter inkommit och att
skaldestycket Verlden av Georg Adlersparre visserligen ansågs bäst, men
dock icke värt den större belöningen, utan blott en medalj om 8
dukater. Här kunde Adlersparre hava ondgjorts över, att hans namn
blottats, då han ej erhållit det stora priset. Det gjorde han emellertid
icke, och sällskapet utsatte en ny tävlan för nästa år, denna gång
också om 20 dukater. Jämte det stora priset utsattes nu ock ett
accessit »till belöning av de bästa poemer över självvalda ämnen»,
varjämte ett extra pris om 10 dukater donerats för ett ode över
jordbrukaren. Skillnaden mellan de bägge annonserna om tävlingen
var — frånsett de två nya prisen — dels att Passionerna denna gång
icke utsatts till tävlingsämne samt att en dikt med detta ämne således
mycket väl kunde tilldömas accessit, dels att sällskapet detta år ej
yttrat sig om bevarandet av de tävlandes anonymitet. Liksom förut
skulle tävlingsskrifterna vara inlämnade före oktober månads utgång.
I februari 1781 kom Thorild till Stockholm, säkerligen besluten att
erövra alla prisen både i Utile Dulci och Vitterhetsakademien. Till
den senare insände han ett prosaode, Inbillningens nöjen (således
samma ämne, som Kellgren behandlat vid föregående års tävlan).
Det tilldrog sig icke någon uppmärksamhet, och han erhöll i varje
fall intet pris.[1] Till Utile Dulci inlämnade han såväl ett ode till
jordbrukaren i orimmade strofer som det stora skaldestycket
Passionerna. I augusti berättade han för Heurlin, att han var sysselsatt
därmed, och av en odaterad uppsats »Karaktär» framgår, att han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
