- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
327

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kellgren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dualismen mellan »villornas värld» och verklighetens består
fortfarande. »Det betonas» — anmärker Lamm, såsom det synes mig
fullt riktigt — »hela dikten igenom, att det endast är i hänförelsens
högsta ögonblick, som skalden förnimmer sfärernas harmoni, de under
i naturen, som aldrig
Visheten förnam». Och
likväl står denna dikt såsom
en motsats till den
världsåskådning, som
förkunnats i Våra villor, »ty
vad Kellgren här skildrat,
är icke någon bedräglig
drömbild, vari individen
finner ett slags tröst för
livets olyckor och som
han noga måste akta sig
för att krossa». Det må
vara, att världen icke är
sådan, som den nu ter
sig, men för den, som
älskar, är denna värld
mera än en villa; för
honom är den verklig, och
i kärleken öppnar sig för
honom en annan tillvaro
än vardagslivets. Tyvärr
blev denna kärlekslycka
kortvarig. På vägen från Skatelöv, i september, mottog Kellgren
ett brev från Hedda Falck, i vilket hon bröt med honom. I sina
brev avskyr Kellgren all sentimentalitet, men faktum är, att
underrättelsen grep honom så, att han sjuknade, och till Stockholm
återkom han med en krossad illusion, vars upplösning vållade honom
den kanske största smärtan i livet.

illustration placeholder
Christina Nibelius.

Pastell av okänd konstnär. Tillhör fröken Eva Fröberg.

Stockholm.

Bekantskapen med Nibelius.



Kort därefter tror jag, att han skrev tvenne andra dikter, Till
Christina och Till Fredrika[1] d. v. s. till fru Nibelius och hennes
syster m:lle Fredrika Bagge, med vilka Kellgren blivit nära bekant
under den tid de bodde i samma hus. I varje fall — dessa dikter

[1] Båda äro skrivna efter brevet till Rosenstein i mars 1788, och Sylwan har i
den förra funnit en allusion, som närmare angiver datum. I oktober 1786 flyttade
Kellgren till »Spetsens backe», till samma hus, där Nordin bodde. De umgingos
ganska flitigt, men deras politiska åsikter gingo starkt isär, och Kellgren tyckte
mycket illa om den sluge politikern. 1788 gifte sig emellertid Nordin och flyttade, varpå
hans våning övertogs av assessor Nibelius, som då gifte sig med Christina Bagge.
Nu förekommer i dikten en anspelning på dessa bostadsförhållanden. Kellgren talar
om »den mörka grotta»,

Var fordom grälet, sveket, politiken
Och lyckans hunger med druiden dvaldes,


och där ser han nu en familjelyckans boning. Sylwan drar härav den slutsatsen, att
dikten skrivits, medan Kellgren och Nibelius bodde i samma hus eller oktober
1788—oktober 1789, då Kellgren flyttade till Trädgårdsgatan. Det förra datum är väl säkert,
men det senare däremot icke alldeles, ty även efter sin flyttning umgicks Kellgren,
såsom han skrev på nyåret 1790, hos Nibelius »som förr», och dikten behöver ej vara
skriven medan Kellgren ännu bodde kvar vid »Spetsens backe». Den skildrar i själva
verket blott den tid, då Kellgrens vänskap med familjen Nibelius uppstod. Till denna
datering hava Ek och jag, oberoende av varandra, kommit.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free