Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Oxenstierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vid månens matta strimma ser han vid kyrkan korset på en grav.
Det är vännen Arvid Stenbocks.
Kom åter i min famn! Stig upp ur tystnans sköte,
Bliv synlig, tag en bild! Mitt hjärta vid ditt möte,
Ehur förbytt du är, ändå skall känna dig.
Förgäves med mitt rop jag tröttar vilans stunder.
Ur evighetens natt med inga nya under
Du återskänkes mig.
Omarbetningen av Skördarna.
Rent poetiskt betecknar Natten i dess nya form höjdpunkten av
Oxenstiernas författarskap, och hade dikten publicerats, då den låg
färdig, hade Oxenstierna jämte Thorild och Lidner måhända blivit
en bland den förromantiska rörelsens banbrytare. Hans omarbetning
av Skördarna blev däremot en avgjord försämring. Som vi nyss
sågo, förefaller det, som om han vid utarbetandet av Dagens
stunder tänkt förkasta Wiendikten Skördarna. Men 1787 tog han upp
ämnet på nytt. Utarbetandet gick långsamt, och detta återverkade
på dikten, som därigenom kom att sakna enhetlig stämning. Han
stoppade in allt möjligt i den, de tre sångerna svällde ut till nio,
och det hela blev ett mixtum compositum, ett slags encyklopedi.
I det skicket kom Skördarna ut 1796, sedan dock enskilda partier
förut blivit upplästa i Svenska akademien samt även tryckta.
Grundstommen utgöres naturligtvis av den äldre dikten, och de
bästa partierna äro nog de, som mer eller mindre överarbetade
återgå till denna. »Men» — säger Lamm i den biografi över
Oxenstierna, som jag här i sammandrag sökt återgiva — »då man efter
att ha läst Wiendikten, griper sig an med Skördarna av år 1796,
känner man sig, som om man från ett lekfullt rokokokabinett
förflyttats till en högtidlig Louis-Seize-salong. Det är den gustavianska
antiken, som här funnit sitt litterära uttryck. Varje scen, varje
gestalt ur det moderna Skenäslivet uppkallar för skaldens fantasi
en klassisk motsvarighet.» Då hjältinnan i en av de inlagda
episoderna, en Vingåkersflicka, klädes till brud, sker det
Lik Fröja, när hon först ur böljans lugna famn,
Med vällust nalkande till Cyperns sälla hamn,
Av gudars skara följd, vid hennes syn betagen,
På stranden togs emot och kläddes av Behagen.
Om hans studier i de romerska poeterna erinras man ständigt,
och den mest berömda episoden, om Ophion och Eurynome, som
skall skildra sjöfartens uppkomst, verkar såsom en av Ovidius’
metamorfoser.
Men även i Skördarna ha Oxenstiernas romantiska tendenser icke
helt kunnat undertryckas. Redan i den första versionen hade man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0298.html
