- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
188

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utlandet och Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

författare att analysera sin egen känslovärld, att allt djupare tränga
in i själslivets schakter och där upptäcka nya malmgångar, vilka
varit fördolda för de kalla förståndsmänniskorna. De skatter, som
Sterne därvid fann, voro så rika, att han i naiv förtjusning föll ned
och tillbad sig själv. I självbeundran går han kanske längst av
århundradets författare, men samma överdrivna egocentricitet
återfinnes mer eller mindre hos alla författare och icke-författare, som
gripits av denna strömning inom tidens kultur. De betrakta sig
såsom högre väsen, såsom ett slags profeter, stående över det
jordbundna släkte, som myllrar kring dem. Och de hava även sin
egen moral, som är en annan än både den borgerliga lagens och
katekesens. Deras adelsbrev är deras rika känsla, det »ömma
hjärta», som de äga både för »uslingars» nöd och för egen
förträfflighet. I motsats till de nu föraktade förståndsmänniskorna
hava de en lycklig förmåga att vid alla tillfällen fälla tårar — vid
åsynen av ett vackert landskap, när de givit tiggaren en skärv,
när de förlåtit en ovän, när de synda och när de ångra sig. Och
dessa tårar hava samma frälsande och saliggörande verkan som
Alexander VI:s avlatsbrev.

Rousseau.



Uppslaget hade kommit från England, men det utvecklades där
icke så starkt som i Tyskland, där rörelsen mera låg för
nationallynnet och genom pietismen redan var förberedd. Det fullständiga
tyska genombrottet skedde likväl först, sedan man i Tyskland
gjort bekantskap med en författare, schweizaren Rousseau, i vars
väsen det, trots hans franska kultur, likväl fanns ett starkt
germanskt inslag, som förklarar den inverkan, som han hade i
Tyskland och i Sverige. Först med Rousseau slog den nya genitypen
fullt igenom. Han var ingen hovman, ingen spirituell
sällskapsmänniska, han var vagabonden, friluftsvarelsen, som i allt lade an
på att vara sig själv. Då hans Le devin de village uppfördes inför
hovet och författaren inbjudits att övervara representationen, bar
jag — berättar han — »samma föga vårdade dräkt som vanligt,
långt skägg och en tämligen illa kammad peruk. Jag betraktade
denna brist på hänsyn till bruket såsom ett bevis på mod». Men
geniets opposition mot »reglerna» sträckte sig ej blott till det yttre
uppträdandet. Redan i den första skrift, med vilken Rousseau slog
igenom, hans 1750 prisbelönade Discours, riktade han ett våldsamt
anfall på hela upplysningsrörelsen. Det framåtskridande i
civilisation, över vilket filosoferna äro så stolta, har i själva verket skapat
en olidlig enformighet och dödat personligheten. Och ej nog
härmed. Framstegen i kunskaper hava depraverat människosläktet,
undergrävt moral och religion. Ungdomen får lära sig allt möjligt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0224.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free