Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapen och memoarlitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
m. fl.[1] Genrens popularitet framgår kanske bäst därav, att denna
tids roman oftast har formen av dylika memoarer — så Defoes, Le
Sages, Marivaux’ och i Sverige Rålambs. De första förebuden till
denna under den gustavianska tiden så blomstrande litteratur möta
oss under frihetstiden. Lovisa Ulrika började genast vid sin
ankomst till Sverige att författa en journal, som likväl såsom
komprometterande och farlig för drottningen brändes jämte hennes övriga
papper, då sammansvärjningen 1756 upptäcktes. Sedermera
författade hon en ny journal, i vilken tiden 1744—1756, som skildrats i
den uppbrända journalen, dock behandlats tämligen kortfattat; för
de följande åren, 1756—1762, är den däremot tämligen utförlig och
belyser ganska gott hovets uppfattning av den politiska situationen.
Denna senare journal synes efter drottningens diktamen hava
nedskrivits av hovmarskalken Sten Abraham Piper någon gång mellan
åren 1772 och 1782 och kom med en mängd av drottningens övriga
papper till det Fersiska arkivet; den har sedan till större delen
utgivits av R. M. Klinckowström bland bilagorna till Fersens skrifter.
Även Tessin nedskrev, såsom vi minnas, en dagbok. Men om denna
liksom om Gyllenborgs memoarer har redan i föregående del talats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
