Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vetenskapen och memoarlitteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
komparativa språkforskningen fått en så stor och betydelsefull
användning. Hans tal har för övrigt intresse även i ett annat avseende.
 |
H. G. Porthan.
Gravyr av J. B. Berndes i J. Tengström, Oratio funebris. 1821. |
Genom sina studier i den finska folkpoesien kan Porthan anses
såsom en föregångare till den fennomanska rörelsen på 1800-talet,
och han höll sitt tal
under det ryska kriget,
alldeles samtidigt med
Anjalamyteriet. Väl
finner man i hans
avhandling en stark finsk
lokalpatriotism, ehuru
utan chauvinism, men
någon separatism andas
den icke. Snarare
tvärtom. Han slutar: »Det
har varit ett
gemensamt öde för nästan alla
de mångfaldiga grenar,
som höra till den
vidlyftiga finska
folkstammen, att på den stora
världsteatern icke hava
spelt särdeles lysande
roller, att tidigt hava
råkat under främmande
herrskap och att nu för
tiden inga självständiga stater ibland sig kunna uppvisa». Sedan
han — fullkomligt nyktert — sökt klarlägga orsakerna härtill,
fortsätter han: »Således blevo alla dessa kuvade, innan de ännu lärt
känna och nyttja sin styrka. Men de hava dock såsom en egen
folkstam under så mångfaldiga skiften sig bibehållit och merendels
sedan varit så hörsamma och trogna undersåtare som förut oroliga
och besvärliga grannar.» Den del, som lytt under den svenska
kronan »och varit lycklig nog att icke tryckas såsom slavar utan
hägnas såsom medborgare, har i synnerhet i alla tider med sin nit
och trohet bevisat, att folket känner sin lycka. Med sina svenska
undersåtare hava de delt blida och oblida öden och under dessa
senare ingalunda brustit i ståndaktighet. Ehuru med olika språk
tolka de samma känslor mot konung och fädernesland.» Och så
slutar han med en förhoppning, att det ryska Finland åter måtte
förenas med huvudlandet. Porthan var således som historiker något
vida mer än en materialsamlare, och han tillhörde snarare samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0173.html
