Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gustav III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Reformerna.
Onekligen leddes Gustav III från början av de bästa avsikter, och
ingen har starkare än han känt vanäran av frihetstidens politiska
förfall. Det tal, i vilket han två dagar efter revolutionen skildrade
detta för ständernas plenum, är icke blott vältaligt, utan även fyllt
av ett äkta patos. Hat och tvedräkt ha sönderslitit riket.
»Nationen har sedan längre tider tillbaka varit skild genom tvenne partier,
vilka dolt henne så till sägandes i tvenne folkslag, förenade allenast
att sönderslita fäderneslandet». Partiets makt har varit syftet, »allt
har måst därefter lämpas, ofta på andra medborgares bekostnad, alltid
på rikets». Lagen har vrängts, och den meningen har öppet bekänts,
»att pluraliteten är över lag och hade ej annat rättesnöre än
godtycke. Således har friheten, den ädlaste av mänsklighetens
rättigheter, blivit förvandlad i en olidlig aristokratisk despotism i det
rådande partiets händer, som själv varit kuvat och efter godtycke
fört av några få män ibland dem.» Och han fortsätter: »Om rikets
invärtes ställning varit vådlig, huru hisklig är ej dess utrikes
belägenhet. Jag blyges att därom nämna. Född svensk och en
Sveriges konung borde det vara för mig en omöjlighet att tro, det
främmande avsikter kunde råda på svenska män, än mer att de
nedrigaste medel därtill brukade blivit. I kännen, vad jag menar,
och min blygsel är för eder nog att finna, i vad nesa edra
misshälligheter nedsänkt riket.»
Hans första regeringsår visade också, att han menade allvar med
sitt strafftal och att han verkligen ville utrota missbruken från
frihetstiden. Han ville tydligen visa världen bilden av en »upplyst»
monark och började sin regering med en rad av reformer i
upplysningens anda. Tortyr hade under frihetstiden flitigt använts, särskilt
under högmålsprocessen 1756, men redan några dagar efter
revolutionen utfärdade Gustav III en förordning, att alla pinorum och
pinoredskap i riket skulle förstöras. För religionsfriheten — huvudpunkten
på upplysningens program — var han livligt intresserad, och det var
till en stor del genom hans ingripande, som 1778 års riksdag antog
den lag, för vilken jag senare skall redogöra och genom vilken
främmande trosbekännare erhöllo fri religionsutövning. Även för den
friare handels- och näringslagstiftning, som också ingick i upplysningens
reformsträvanden och som i Carl Fredrik Scheffer hade en nitisk
målsman, sökte den nya regeringen att verka, och gjorde det med
framgång. Exporten, som 1771 stigit till icke fullt 3,500,000 rdr sp.,
hade 1782 ökats till över sex miljoner, importen under samma
tid från, i runda tal, 2,765,000 rdr sp. till 4,657,000; inkomsten
på frakt mellan utländska hamnar hade på samma tid
fördubblats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0034.html
