Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Stiernhielms efterföljare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och såsom sådan började ock Samuel Columbus. Han var född
1642 och blev student 1659, sedan han förut gått i Västerås skola,
som väl då var den förnämsta i riket. Vid universitetet studerade
han »poesi» och klassiska språk. Hans närmaste umgänge var
Urban Hiärfie och bröderna Wollimhaus, således det mest litterära
studentkotteriet, och det var i denna krets, som herderomanen Stra-
tonice började. Columbus var även med bland dem, som uppförde
vårt första antikiserande drama, Hiärnes Rosimunda. Men så vitt
man vet, hade han då ännu ej skrivit några svenska dikter, utan
blott latinska. Så blev han informator för tverine bröder Blixen-
cron, och nu kom han att vistas växelvis i Uppsala och huvudstaden.
Han kom därigenom in i en ny miljö, och av särskild vikt var, att
han nu blev bekant med Stiernhielm, hos vilken han blev ett slags
amanuens. Troligen var det under intrycken från denna nya um-
gängeskrets, som han nu började att skriva även svenska dikter;
den äldsta kända är från 1667. Med all sannolikhet hade han där-
till blivit uppmuntrad av Stiernhielm, och tillsammans med mästaren
skrev han 1669 ett Spel om Herculis wäge-wal, en dramatisering
av den berömda dikten i form av en balett, som sannolikt upp-
fördes i Stockholm inför konungen av den f. d. Hiärneska truppen
vid universitetet.
Vid julen 1670 fick Columbus en ny plats, såsom informator för
den bekante holländske köpmannen Mommas söner eller — som
de då efter adlandet hette — Reenstierna. På hösten 1674 sattes
han såsom deras guvernör i tillfälle att företaga en längre utländsk
resa. Därvid slogo de sig först ner i Leipzig, vid vars universitet
de stannade i två år, och över Holland och England fortsatte de
sedan till Paris, där uppehållet också blev tvåårigt. Meningen var —
såsom Columbus skrev till sina disciplars fader — att man där skulle
beflita sig om »tre ting» : studier, förfarenhet och seder, ty Frank-
rike hade av ålder namnet »att vara en skola av all hövlighet». I
Paris råkade de också samman med en hel massa av unga svenska
ädlingar, som voro där i samma syfte, och man märker, huru kraf-
tiga impulserna från Frankrike redan nu börjat bliva. Inom littera-
turen är Columbus den förste, hos vilken de kunna iakttagas.
Först på nyåret 1679 vår skalden tillbaka i Sverige, som det
tyckes full av verksamhetslust. I maj skrev han ett brev till De la
Gardie, vari han anhöll om en professur i Uppsala, och i detta
nämnde han ock, att han tänkte fortfara »med några vackra kome-
diers översättande». Och kan jag — skriver han — »icke nogsamt
beskriva den härliga smak, som jag i de fransyska komedier, isyn-
nerhet Molières —• och Corneilles några — funnit haver. Och för-
343
«
’fr
Ii!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
