Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Den metriska reformen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan tilldraga.» På liknande sätt definieras satir, epigram, elegi, hymn,
»sylvae» —- det klassiska namnet för bröllops- och lyckönskningsdikter
-— »lyrica» eller de dikter, »dem man till musik besynnerligen brukar»,
och till sist »echones» eller »genljud», ett av de många tokerier,
som vid denna tid uppträdde inom den tyska barockpoesien.
I det tredje kapitlet kommer han in på det svenska poeteriets
»elegantia, skönhet och härlighet». Han framhåller då först nöd-
vändigheten av ett rent, dialektfritt språk, klandrar dem, som in-
blanda utländska ord, och anser även, att det »står en svensk poet
mäkta illa an, att han vänjer sig till det latiniserande svensktalan-
det, så att han latinet ord från ord vänder och översätter på sven-
ska». Vidare fordrar skönheten, att en poet brukar »tjänliga bi-
ord eller epitheta». Dessa äro dock ännu tämligen vanliga och ej
av de Stiernhielmska epitetens kraftfulla kynne. I det nästa eller
fjärde kapitlet behandlar han de svenska ordens »mått eller kvan-
titet». Men med kvantitet menar han accent, och generalregeln
är: »alla de stavelser, som långsamligen och med en vass eller
hög ton utsägas, de äro långa och tvärtom igen alla de stavelser,
som korteligare och med en sänkt ton utföras, de äro korta». Efter
detta övergår han till rimmen och meddelar ett tämligen utförligt
rimlexikon, ty det är ju icke alltid lätt att få tag i ett rim, »och sker
sådant behändigt, när man tager ABCD till hjälp, ty därutav kan man
uti hastighet allehanda likljudande rimord utleta». Det hela slutar med
en utförlig verslära, i vilken Arvidi visserligen använder den latinska
prosodiens beteckningar, men utan att förstå skillnaden mellan latinsk
och svensk vers; han har ej ens fattat innebörden av de reform-
rörelser, som då pågingo inom den svenska litteraturen.
t
♦
Vignett ur Pufendorf, De rebus a Carolo
Gustavo gestis.
315
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
