Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Antikvitetskollegiet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hans författarskap är ytterst omfattande. Med en viss rätt kan
han betraktas såsom Sveriges förste arkeolog. Åtminstone är han,
så vitt man vet, den förste, som verkställt en arkeologisk under-
sökning, nämligen av de bekanta gravfålten på Björkön; härför
redogör han i företalet till sin edition av Bjärköarätten (1687).
Arkeologiska forskningsresor synes han ofta hava företagit, och där-
vid utvecklade han såsom runforskare
en oerhörd flit samt avtecknade över
tusen inskrifter, vilka under hans
överinseende skuros i trä. Hans av-
teckningar fylla visserligen ej vår tids
fordringar på noggrannhet, men i för-
hållande till föregående försök be-
teckna de dock ett stort steg framåt,
och vi hava desto större skäl att
vara honom tacksamma, som flera
av de inskrifter, han meddelat, nu
äro förlorade. Av sina stora sam-
lingar hann han dock blott att ut-
giva ett mindre prov, nämligen Fären-
tuna häradz runestenar (1680); det
hela förblev outgivet ända till 1750,
då Göransson publicerade Hadorphs
träsnitt under titeln Bautil — ett för
varje språkman välkänt arbete, som i rikhaltighet ännu ej är över-
träffat. Även kan Hadorph med en viss rätt anses såsom grundaren
av vårt första fornsaksmuseum. I antikvitetskollegiet hade han näm-
ligen samlat en del föremål från medeltiden, sigill, mynt, däribland
flera kufiska, som då nyligen påträffats i svensk jord, »åtskillige
ting från lapparne insamlade», samt slutligen »åtskillige stridstyg,
dels i gamla ättebackar, dels annorstädes funne, som allt här i
detta rum med mycket annat förvaras». Det är denna samling,
vars förste vårdare Hadorph var, som utgör grundstommen för vårt
historiska museum.
Såsom utgivare vände sig Hadorph uteslutande till den rent
svenska litteraturen och överlämnade omsorgen om de isländska
sagorna åt rudbeckianerna; så utgav han den medeltida dikten om
Konung Alexander, den svenska rimkrönikan om S. Olof, lilla rim-
krönikan och den s. k. stora rimkrönikan1 samt för första gången
1 Därmed menade man en sammanarbetning av Erikskrönikan och Karlskrönikan
Samt vanligen även någon eller några av de följande Sturekrönikorna.
Johan Hadorph.
Efter original på Gripsholm.
267
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
